Det här är en gästkrönika. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolledare.se
Elevhälsa handlar om ledarskap och ordning och reda
Hur mår eleverna? Allt fler talar om stress och psykisk ohälsa bland barn och unga. Svaret på frågan är ”allt sämre”. Stressen ökar, antalet NPF-diagnoser har exploderat.
Ulla Hamilton
VD för Friskolornas riksförbund
Friskolornas riksförbund är en branschorganisation för utbildning och barnomsorg i enskild regi.
Folkhälsomyndigheten (FHM) har nyligen gjort en stor kartläggning av ungas psykiska hälsa. Trenden mot allt fler i allt sämre skick fortsätter tyvärr och särskilt drabbade är unga med hbtqi-identitet, utländsk bakgrund, funktionsnedsättning och unga som tillhör nationella minoriteter. Skolan uppges av de deltagande i enkäten vara en viktig faktor bakom ökad stress.
Jag hörde nyligen barnläkaren Josef Milerad (KI) tala över ämnet. Han menar att som betygssystemet är utformat i dag är en starkt bidragande orsak till ökad stress: otydliga betygskriterier som saknar konkretion skapar förvirring och påföljande stress. Friska elever mår dåligt.
Milerad får medhåll av överläkaren Johan Söderlund (WeMind) som menar att kursplaner utan ämnesinnehåll och ostrukturerad skolmiljö bidrar till stress. Vars effekter dessutom ofta felaktigt diagnosticeras som adhd. En annan forskare som studerar skolans effekter på elever är professor Sven Bölte (KI). Han pekar på att skolmiljön, inte minst under rasterna, bättre behöver anpassas till barn med NPF-diagnoser. Tydlighet och struktur gynnar alla, menar han. Forskarna och FHM:s rapport ”Att inte bara överleva utan att faktiskt också leva” understryker vikten av tydlighet och struktur i skolan. Här kan skolledningar göra skillnad. Även politiken måste bidra med tydligare läroplan och ett kvalitetssäkrat betygssystem. Titta gärna på seminariet ”Hur mår eleverna?” på www.friskola.se.