Det här är en gästkrönika. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolledare.se
Varför ska skolkuratorer arbeta främjande - och förebyggande?
Folkhälsomyndighetens senaste rapport vittnar om att barn och ungdomar mår allt sämre och blickarna vänds ofta mot skolan som en arena för att förebygga den psykiska ohälsan genom olika insatser. Samtidigt återkommer rapporter om växande köer till BUP och en socialtjänst som ständigt är pressad. I samband med detta har det uppstått en debatt om vilket uppdrag Elevhälsan har gällande att minska den
psykiska ohälsan hos barn- och unga. Diskussioner förs framförallt om skolkuratorer bör flytta fokus från främjande- och förebyggande arbete till att bli en tydligare förlängd arm till BUP genom att arbeta mer behandlande.
Caroline Bergh
Ordförande Sveriges Skolkuratorers Förening
Sveriges Skolkuratorers Förening är en ideell yrkesförening som arbetar för att på olika sätt stärka skolkuratorernas yrkesroll.
Elevhälsan i Sverige har genomgått en stor förändringsprocess senaste decennierna från ett mer vårdande och individinriktat tänk till fokus på att främja hälsa och lärande och förebygga ohälsa. Trots den svåra situation som andra myndigheter befinner sig i anser Sveriges skolkuratorers förening att det är av vikt att vårt fokus inom skolan fortsätter att arbeta just främjande och förebyggande.
Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande når vi ut till alla elever för att på olika sätt rusta dem i de utmaningar som väntar i livet.
Vi ger våra elever, framtidens samhällsmedborgare, verktyg att möta livet både i med- och motgångar och alla erbjuds därmed hjälp att hitta vägar till psykisk och fysisk hälsa. Vi vet att en fungerande skolgång är en av de enskilt största skyddsfaktorerna för ungas välbefinnande, vilket också innebär en tillgång för samhället på sikt.
Enskilda samtal har tidigare varit ett signum för en skolkurators uppdrag men i samband med det fokusskifte som gjorts arbetar numera skolkuratorer på fler nivåer. Med det sagt ingår det i uppdraget att möta enskilda elever men det måste ske efter att skolkuratorn har gjort en bedömning att det är rätt insats.
Att bedriva behandling är inte skolkuratorns uppgift, även om det ofta efterfrågas och behandling bör inte ske i skolmiljö av flera olika orsaker. Det är för det första inte rätt miljö att starta upp processer som inte ska hanteras i skolan, utöver det behöver hänsyn också tas till faktorer som att adekvat utbildning för landets skolkuratorer först behöver säkerställas. I dagsläget är skolkurator inte en skyddad titel vilket gör att vem som helst får arbeta som skolkurator oavsett utbildningsbakgrund. Som situationen ser ut för landets skolkuratorer i dag har inte heller alla ett eget ändamålsenligt rum att sitta i, något som i sin tur kan äventyra processer kring elevens integritet och trygghet.
När olika professioner inom elevhälsan träffar elever behövs alltid en helhetsbedömning kring elevens behov samt en analys av faktorer som påverkar eleven på individ- grupp och organisationsnivå. Det är av vikt att varje skola hittar fungerande rutiner för elevhälsoarbetet och att det kan föras tvärprofessionella
samtal som på olika sätt kan belysa elevens behov och undanröja hinder för lärandet.
Genom skolkuratorns psykosociala perspektiv kan skolledning och pedagoger bl.a. få ett stort stöd i alltifrån samverkan med andra myndigheter exempelvis vård och socialtjänst till stöd i skolans inre struktur, exempelvis vid skolfrånvaro eller kränkande behandling.
På många skolor ute i landet görs ett fantastiskt arbete kring att skapa en modern elevhälsa som kan möta eleverna och de utmaningar de ställs inför i dagens samhälle. I detta arbete är skolkuratorn en nyckelprofession, som utifrån ett helhetsperspektiv pendlar mellan att främja, förebygga och åtgärda på såväl individ-, grupp- och organisationsnivå.
Slutligen ett medskick till alla ni som arbetar som skolledare och ansvarar för elevhälsopersonal. Vi vet att många kämpar med ansträngd ekonomi men våra rekommendationer är följande:
1. Rekrytera skolkuratorer med adekvat utbildningsbakgrund
Våra medlemmar beskriver att det finns skolor som anställer exempelvis idrottslärare, vaktmästare, fritidsledare osv. som skolkuratorer. Detta äventyrar och riskerar att urholka vår profession och i förlängningen rättssäkerheten för eleven. Vår ståndpunkt är att alla skolkuratorer ska ha en adekvat utbildning och där ser vi att socionomutbildningen är den som bäst svarar mot arbetsuppgifterna.
2. Säkerställ att alla skolkuratorer har tillgång till egna rum
I dagsläget finns det skolkuratorer som inte har ett eget tryggt rum på skolorna som de arbetar på utan de kan bli placerade i alltifrån öppna ytor som personalrum till att dela rum med flera andra professioner. Ett eget rum säkerställer att känslig information hanteras korrekt och elever ges möjlighet till samtal i en trygg och ostörd miljö.
3. Max 300 elever/kurator
Siffran för antalet elever som en skolkurator ansvarar varierar oerhört mycket över landet. Till detta bör tilläggas att flertalet av våra medlemmar delar sin tjänst på flera olika skolenheter. För att en skolkurator ska kunna arbeta på individ-, grupp- och organisationsnivå krävs rimliga arbetsförhållanden och därmed ett reglerat elevantal per anställd skolkurator.