Skolflickor leker

Hur skapas en stark
SKOLGÅRDSVERKSAMHET?

Gustav Sundh, fritidspedagog och förstelärare i fritidspedagogik i Stockholmsregionen, brinner för det fritidspedagogiska lärandet – med rasten, utevistelsen och skolgården som sina främsta arenor.

Genom att analysera elevgruppens behov och genom att testa olika material, redskap utmanar han ständigt att förändra lärmiljöer.

Gustav tror på ett lärande mellan åldrarna ute på skolgården som skapar tillit och samarbete. Gustavs mål är att alla i arbetslaget ska känna sig delaktiga. Han vill bygga en kultur där man diskuterar skeenden och lärandet, och gemensamt försöker sätta ord på den tysta kunskapen. Vi fångade in hans tankar och här kommer svaren;

 

-Mitt och mitt teams mål är att skapa trygghet för våra 860 barn som ska mötas på skolgården. Att ta fram aktiviteter i sig är bara ”toppen på isberget”. Vi jobbar för att ha en medveten tanke bakom varje aktivitet, säger Gustav

Hur bygger man en sådan kultur på sin skola?

-Som med allt framgångsrikt och hållbart så krävs det 100%- riktat fokus av en eller två ansvariga att leda, utveckla och förvalta processen med att skapa och leda en skolgårdsverksamhet. Det pågår ett enormt resursslöseri runt om på Sveriges skolor då lärare i fritidshem används som resurspedagoger i klassrum och att vara skolans ”plastic padding”, agera jourhavande inhoppare och lösa tusen problem. Problem som 9 gånger av 10 är skolans, inte till gagn för vår egen skolform, fritidshemmet enligt Gustav.

 

Vad behöver du från din skolledare för att få till det?

-Som jag lite är inne på ovan så avgör huvudmans kunskap och förståelse för lärare i fritidshems unika kompetens.  När den förståelsen finns hur de skapar förutsättningar för de som önskar rikta sin tjänstgöring i skolan till att skapa en kvalitativ, trygghetsskapande skolgårdsverksamhet som får alla barn att längta till skolan och allt superkul som händer på rasten!

Vad ser du i spåren av pandemin på just din skola/skolgård?

-I början var det första jag märkte hur många plåster jag fick dela ut på grund av hudsprickorna i barnens händer, eftersom de tvättade (och tvättar) dem väldigt många gånger om dagen. Vidare har det stundtals varit hela årskurser hemma från de högre åldrarna. I början när pandemin bröt ut var väldigt många elever frånvarande, troligtvis för att de många kommer från länder där krisberedskapen varit en annan.  Vi har också fått kämpa hårt med stundtals hög frånvaro och många vikarier, då har fokus legat mer på att överleva veckan än att blicka framåt och reflektera. Precis som i de flesta branscher.

skolgårdsläraren.jpeg

-Jag har också sett hur min verksamhet prövats hårt och verkligen fått se hur den kommer till sin fulla potential då det ”gungar” i den del årskurser på grund av hög frånvaro. Då har barnen två, tre gånger om dagen ändå på rasten möts av en stabilitet och en trygghet som kanske varit livsavgörande för en del elevers varande i skolan, säger Gustav med eftertanke.

 

-Jag önskar att alla skolledare i hela Sverige (kanske genom min verksamhet som en förebild) förstår vad lärare i fritidshem kan skapa om de ges rätt förutsättningar och ett riktad uppdrag i tjänsten och hur det kan vara till gagn under varenda rast året runt för 860 elever. De elever som mest gynnas av en stark skolgårdsverksamhet med ett genomtänkt förhållningssätt är barn i behov av särskilt stöd, elever som känner sig ensamma och utanför samt nyanlända. Det kan vara något att tänka på, menar Gustav.