Dela på:
Vågar du vara obekväm?
Svenska rektorer pressas från alla håll – men backar ofta när konflikter uppstår. I andra branscher är det otänkbart. Hur hamnade vi här, och vad kan göras annorlunda?
Vad händer när chefen vill vara omtyckt?
Att vara rektor är att balansera mellan att leda och att vara kollega. Många känner en lojalitet med personalgruppen och undviker därför konfrontationer, även när det finns skäl att agera. Forskning från Skolinspektionen visar att rektorer ofta brister i att följa upp undervisningens kvalitet – trots att det är ett av deras viktigaste uppdrag. I en skolmiljö där samarbete är centralt, har chefskapet blivit försvagat. Men ett chefskap som inte vågar vara tydligt påverkar både elevernas lärande och personalens arbetsmiljö.
Frågan är: Är det dags att sluta sträva efter att vara populär?
Vad säger forskningen om tydligt ledarskap i skolan?
Ledarskapsforskare som Leithwood och Jantzi (2005) har visat att "instructional leadership" – ett målinriktat och tydligt ledarskap – är mest effektivt för att höja skolors resultat. Även Skolverkets rapport Rektor – en stark länk i styrkedjan (2021) betonar att rektorer måste ta ett mer aktivt ansvar för skolans styrning.
I andra sektorer, som vården, är det en självklarhet att chefer agerar när medarbetare inte följer rutiner. Men i skolans värld händer det att lärare som underpresterar lämnas ifred, för att undvika konflikt. I sin bok The Fearless Organization visar Amy Edmondson (Harvard) att psykologisk trygghet inte kräver konsensus – utan tydlighet och förutsägbarhet. En otydlig chef skapar snarare osäkerhet i arbetsgruppen.
I Googles studie Project Oxygen kunde man se att de mest framgångsrika cheferna kännetecknades av tydlig kommunikation, återkoppling och ett coachande förhållningssätt – inte av att vara mest omtyckta.
Skolans ledarskap behöver med andra ord en förflyttning från harmoni till ansvar. Det är fullt möjligt att vara både tydlig och empatisk – men det kräver mod.
Så här känner du igen ett för svagt ledarskap
Du skjuter upp svåra samtal – flera gånger.
Du känner skuld efter att ha satt gränser.
Du låter bli att följa upp beslut du själv tagit.
Du gör andras jobb för att undvika att ställa krav.
Du tänker ofta: "Det blir nog bättre om jag väntar lite till."
Att känna igen dessa varningssignaler är första steget. Nästa är att göra annorlunda.
Vad kan du som rektor göra annorlunda redan imorgon?
Det krävs inga revolutioner – men konsekvent vardagsmod. Här är fyra förslag som bygger på både forskning och beprövad erfarenhet:
1. Ha ett "stopp-samtal" i veckan
Boka 20 minuter varje vecka där du vågar ta upp något som skaver: en arbetsinsats som uteblivit, en undermålig lektion, en attityd som påverkar kollegiet negativt. Målet? Att markera att ditt ledarskap har en gräns.
Så gör du: Förbered dig kort. Håll samtalet konkret: "Jag har noterat X. Det påverkar Y. Hur ser du på det?" Det är inte din uppgift att överbevisa – bara att våga säga ifrån.
2. Sätt gemensamma normer – och följ upp dem
Inför terminen: Formulera tillsammans med personalen tre beteenden ni förväntar er av varandra. Exempel: "Vi återkopplar till elever inom 5 dagar." Ditt uppdrag som rektor är sedan att följa upp dessa – varje månad.
Så gör du: Påminn i arbetslagsmöten, visa statistik eller lyft goda exempel. Ledarskap utan uppföljning är bara önsketänkande.
3. Träna dig i att stå kvar i det obekväma
Konflikträdsla minskar med träning. När du märker att du vill backa – stanna kvar. Använd tystnad, låt den andra prata klart och återkom till kärnan: "Det här är vad jag som rektor förväntar mig." Du är inte ansvarig för att den andra ska hålla med.
Så gör du: Avsluta inte samtal för tidigt. Använd tydliga avslut: "Jag hör vad du säger, men jag står fast vid mitt beslut."
4. Dela din makt – men äg ditt ansvar
Att leda är inte att bestämma allt. Ge teamen tydliga ramar, men var tydlig med att du har sista ordet när det krävs. Detta skapar trygghet.
Så gör du: Formulera i klarspråk: "Jag vill att vi fattar beslut tillsammans – men i vissa lägen måste jag ta ansvar. Då kommer jag att göra det."
