Publicerad:
6 oktober 2025 kl. 08:19:07
Uppdaterad:
11 november 2025 kl. 10:20:44
Skolsäkerhet 2.0 – så möter du de nya lagkraven
I den här artiklen får du lära dig:
Vilka lagkrav på beredskapsplan och säkerhetsarbete som gäller från 1 juli 2025.
Hur du bygger en konkret beredskapsplan med riskanalys, kommunikation och krisstöd.
Hur du får säkerhetsarbetet att bli en levande kultur i skolan, inte bara dokument.
Från och med 1 juli 2025 skärptes skollagen med krav på beredskapsplaner, riskanalyser och årliga säkerhetsövningar. För skolledare innebär det att säkerhetsarbetet måste bli lika systematiskt som kvalitetsarbetet – med tydliga rutiner, dokumentation och uppföljning.
Varför skollagen skärps – och vad den kräver
Bakgrunden till lagändringen är flera allvarliga incidenter i svenska skolor under de senaste åren, där bristande rutiner och otydliga ansvarsförhållanden har försvårat hanteringen. Regeringen vill nu stärka skolans beredskap mot allt från olyckor och hot till våldssituationer. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram vägledning, medan Arbetsmiljöverket samtidigt ställer högre krav på förebyggande riskarbete.
Från den 1 juli 2025 ska varje skola ha en fastställd beredskapsplan som omfattar både akuta händelser och långsiktig riskhantering. Planen ska innehålla rutiner för evakuering, larmkedja, kommunikation med myndigheter, krisstöd och informationshantering. Den ska dessutom följas upp årligen. Det är rektor som bär det yttersta ansvaret – men säkerhetsarbetet ska vara förankrat hos hela personalgruppen.
Så bygger du en fungerande beredskapsplan
En beredskapsplan behöver vara konkret, förankrad och tillgänglig. Det räcker inte med en pärm i skolledarens kontor. Planen ska innehålla fyra kärndelar:
Riskanalys – identifiera skolans största sårbarheter: byggnad, placering, elevgrupper, personalresurser. Gör detta årligen i samband med skyddsronder.
Åtgärdsplan – beskriv exakt vem som gör vad vid brand, hot, våld, olycka eller digital attack. Namnge roller, inte personer, så att planen överlever personalbyten.
Kommunikationsplan – fastställ hur information sprids internt, till vårdnadshavare och till media. Ha färdiga mallar för SMS och mejl.
Krisstöd och uppföljning – planera för debriefing och psykosocialt stöd efter händelser.
Som rektor bör du också införa ett årshjul för säkerhetsövningar. Brandövning minst två gånger per år, hot- och våldsscenario minst en gång, samt digital säkerhetsgenomgång årligen. Dokumentera datumen och lärdomarna – det blir en del av ert systematiska arbetsmiljöarbete.
❓
Vanliga frågor om skolans beredskapsplan
Vad kräver de nya lagändringarna i skollagen från 1 juli 2025?
Från och med 1 juli 2025 måste varje skola ha en fastställd beredskapsplan som omfattar både akuta händelser och långsiktig riskhantering. Planen ska innehålla rutiner för evakuering, larmkedja, kommunikation med myndigheter, krisstöd och informationshantering – och följas upp årligen. Rektor har det yttersta ansvaret, men hela personalen ska vara delaktig.
Hur skapar man en fungerande och levande beredskapsplan i praktiken?
Utgå från fyra kärndelar: riskanalys, åtgärdsplan, kommunikationsplan och krisstöd. Förankra planen hos personalen, öva regelbundet tillsammans med eleverna och dokumentera lärdomar efter varje övning. Säkerhetsarbetet blir effektivt först när det är en naturlig del av skolans kultur och återkommer i både årshjul och kvalitetsrapport.
Sekretess och informationshantering
När olyckor eller hot uppstår är informationshantering avgörande. Enligt både skollagen och offentlighets- och sekretesslagen måste skolor kunna skydda känsliga uppgifter – men ändå agera snabbt. Här behöver du som skolledare säkerställa att alla vet vad de får säga, till vem och när. Det innebär att ha rutiner för hur personal kontaktar polis, socialtjänst och media. En tydlig checklista underlättar: vem informerar vårdnadshavare, vem hanterar media och vem ansvarar för att dokumentera händelsen? Sekretessen får aldrig bli ett hinder för säkerhet – men heller inte brytas av okunskap.
Från dokument till kultur – så blir säkerhetsarbetet levande
Många skolor har redan planer på plats, men lagändringen 2025 kräver att de faktiskt används i vardagen. Den stora skillnaden görs inte i dokumenten – utan i kulturen.
1. Förankra planen hos personalen. Gå igenom planen vid varje läsårsstart. Låt personalen spela igenom scenarier: Vad händer om larmet går under lunchen? Vem tar hand om elever med NPF? Den typen av praktiska övningar gör att rutinerna sitter även under stress.
2. Involvera eleverna. Genom att öva tillsammans med eleverna skapar du trygghet. Förklara varför övningarna görs och hur de skyddar både dem och personalen. Det stärker tilliten till skolans ledning.
3. Följ upp med data och reflektion. Dokumentera varje övning – inte bara som avprickning, utan med reflektion: Vad fungerade? Vad behöver förbättras? Använd Arbetsmiljöverkets riskbedömningsmall som grund.
4. Skapa en säkerhetskultur. Säkerhet ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffar och i skolans kvalitetsrapport. En god indikator är att alla vet var samlingsplatsen är, vem som leder insatsen och hur elever med särskilda behov inkluderas i övningarna.
Genom att arbeta på det här sättet visar du som skolledare att skolsäkerhet inte är en tillfällig kampanj – utan en integrerad del av skolans ledarskap. När lagkravet träder i kraft 1 juli 2025 kan du då tryggt visa att din skola inte bara uppfyller reglerna, utan också har byggt en kultur där elever och personal känner sig verkligt trygga.
Fakta:
Titel: Skolsäkerhet 2.0 – så möter du de nya lagkraven
Ny verklighet: Från 1 juli 2025 krävs skolor en fastställd beredskapsplan och systematiskt säkerhetsarbete Skolledare
AI-stöd: Automatiserad riskanalys, larm-simulering, scenarioutkast och rapportgenerering
Kritiska faktorer: Tydlig ansvarsfördelning, kommunikationskedja, regelbundna övningar, dokumentation
Rekommenderas: Involvera personal och elever, återkommande övningar, koppla säkerhet till kvalitet
Källa: SKR, MSB, Skolverket, Skolledare.se-analys 2025
