Det här är en gästkrönika. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolledare.se
Skolmåltiden kan bli en av skolans starkaste lärmiljöer
Skolmåltiden kan bli en av skolans starkaste lärmiljöer
Trots att skolmåltiden når så gott som alla elever varje dag används den sällan som en del av undervisningen. Samtidigt visar både forskning och praktiska exempel att måltiden, rätt använd, kan stärka elevers lärande, matvanor och förståelse för samband mellan hälsa och hållbar utveckling.
Anna Lindelöw Mannheimer
Grundare av Frisk Mat
En ideell förening vars hjärtan klappar för att maten i maten som serveras i vård, skola och omsorg ska ses som en folkbildnings- och folkhälsoinsats – som i det långa loppet kan avlasta sjukvården.
Ett tydligt mönster har framträtt när vi inom Policylabbet Offentlig Måltid har intervjuat skolledare, lärare och måltidspersonal runt om i landet inom ramen för en nu avslutad förstudie om skolmåltidens pedagogiska potential.Skolmåltiden beskrivs som mycket viktig, men också som något som ”ligger vid sidan av” skolans kärnuppdrag. Den ska fungera logistiskt och vara näringsriktig, men det saknas oftast strukturer, mandat och tid för att använda måltiden som den pedagogiska resurs den faktiskt kan vara. Detta faktum stärks också av den kunskapsöversikt vi gjort utifrån tillgänglig forskning.
Samtidigt ökar barns kostrelaterade ohälsa och matsystemets klimat- och miljöpåverkan sätter allt större press på både samhälle och planet. Offentlig sektor investerar varje år betydande resurser i skolmåltider, enligt Skolverket mer än vad som läggs på läromedel och skolbibliotek tillsammans. Ändå följs måltiden främst upp som en logistisk och näringsmässig servicefunktion. När styrningen stannar där, blir det svårt för skolledare att prioritera samverkan mellan pedagogik, elevhälsa och måltidsverksamhet – även när viljan finns.
Här finns dock en fantastisk möjlighet! Vår förstudie pekar på att nyckeln till att förändra detta inte i första hand är fler projekt eller nya skolämnen. Den handlar om styrning, och specifikt om läroplanen som den mest strategiska hävstången för förändring. Det som skrivs fram där skapar inte bara mål för undervisningen, utan också mandat, struktur och riktning för hela skolans organisation.
Skolmåltiden har potential att stärka elevers förståelse för hälsa, hållbar utveckling, kultur och identitet. Den kan bidra till trivsel och [MM1] studiero, ökad likvärdighet och bättre matvanor. Den kan också bygga broar mellan pedagogik, elevhälsa och måltidsorganisation. När vi kopplar undervisning till något så konkret som maten på tallriken får eleverna en chans att förstå samband som annars förblir abstrakta. Det är dags att ge skolmåltiden det mandat som krävs för att bidra till lärande, hälsa och likvärdighet.
I vårt arbete har vi testat och utvärderat flera framtidsscenarier, och landat i en rekommendation om att testa och beforska en implementering av “Matoteket”, en ämnesövergripande lärmiljö där måltiden används som en konkret utgångspunkt för tvärvetenskaplig undervisning. Modellen går ut på att alla elever i grundskolan har en schemalagd lektion i veckan, under lunchtid, där de arbetar med allt från biologi och samhällskunskap till matematik och värdegrund. På samma sätt som biblioteket är skolans ämnesövergripande rum för språk och informationssökning, fungerar Matoteket som ett rum för lärande om hälsa, hållbarhet, kultur och demokrati, integrerat i elevernas vardag.
När man analyserar den här möjliga framtiden blir det tydligt att läroplanen inte bara beskriver undervisningens innehåll, utan även skapar riktning, mandat och struktur för hela skolans organisation. Måltidspersonal blir en del av skolans gemensamma arbete. Elevhälsan får en naturlig arena för det förebyggande uppdraget. Lärare får ett vardagsnära sammanhang att koppla abstrakta mål till. Och skolledare får ett tydligare mandat att leda och prioritera måltidsfrågor.
Skolmåltiden ska inte vara ett avbrott från skolans pedagogiska uppdrag, utan en lärmiljö som ges tydligt mandat att bidra till skolans mål och ledas därefter.
