Det här är en gästkrönika. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolledare.se
Christina Heilborn - Förbundssekreterare hos Riksförbundet FUB
Alla barn har rätt till en skolgång med behöriga lärare – oavsett skolform
Att elever undervisas av behöriga lärare borde vara en icke-fråga år 2025. I grundskolan och gymnasieskolan är procentandelen behöriga lärare långt ifrån tillräcklig; 73 procent, respektive 85 procent. I den anpassade skolan är situationen krisartad; 15 procent av lärarna är behöriga, enligt Skolverkets statistik från 2024. Att som elev i anpassad skola undervisas av en behörig lärare är snarare ett privilegium, än en självklarhet.
Christina Heilborn
Förbundssekreterare hos Riksförbundet FUB
Riksförbundet FUB arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer ska kunna leva ett gott liv.
Riksförbundet FUB arbetar för och med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi ser och hör hur hårt behörighetskrisen drabbar elever i anpassad skola. Det är barn med ett extra stödbehov och som behöver lärare med adekvat utbildning. Lärare i anpassad skola behöver ha pedagogisk kunskap och kompetens i att kommunicera, samt bemöta elever med intellektuell funktionsnedsättning. De behöver ha kännedom om elevens förutsättningar och förmågor. Det är så barnen får största möjliga chans att utvecklas i sitt lärande och bli självständiga individer som kan delta i samhället.
Det visade även Riksförbundet FUB:s skolrapport. Den baseras på en enkät till föräldrar med frågor om hur skolan fungerar för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Föräldrarnas uppfattning var att elever som undervisas av pedagogiskt utbildad personal har bättre möjligheter att gå framåt i sitt lärande och utveckla självständighet.
När man går ut skolan, oavsett skolform, ska man ha fått förutsättningar att förbereda sig inför livet efter skolgången. Det betyder att man lämnar med kunskap, självständighet och en tro på sig själv och sin förmåga i bagaget. För elever i den anpassade skolan är den förberedelsen ännu viktigare. Risken för att unga med funktionsnedsättning hamnar i en tillvaro där de varken arbetar eller studerar är högre, än hos de utan funktionsnedsättning. Det kan leda till ofrivillig ensamhet, isolering och psykisk ohälsa – områden som personer med intellektuell funktionsnedsättning är överrepresenterade inom.
Det finns fler anledningar till att lärarbehörigheten är en viktig fråga. Utöver barnkonventionen så gäller även funktionsrättskonventionen i skolan. År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Enligt den har elever med funktionsnedsättning rätt till undervisning av lärare med adekvat utbildning och kompetens i att möta elever med olika funktionsnedsättningar. Trots att 17 år har gått, uppfyller Sverige fortfarande inte sina åtaganden. År 2024 frågades Sverige ut av FN:s övervakningskommitté för funktionsrätt och kritiken var svidande. Regeringen meddelade nyligen att man tillsätter en utredning för att ersätta dagens speciallärarutbildning med en ny. Vår förhoppning är att utredaren tar fasta på kritiken och funktionsrättkonventionens bestämmelser.
Vi vet alla hur stor inverkan skolgången har på vår barndom, utveckling och självständighet. Den spelar roll långt senare, än när det ringde ut för sista gången. Alla barn har rätt till en bra start i livet – och en början är att läraren har kunskap och kompetens i att bemöta eleven.
