Publicerad:
3 juni 2025 kl. 08:02:53
Uppdaterad:
7 december 2025 kl. 03:18:40
3 vanliga missförstånd om APERS
I den här artiklen får du lära dig:
Vad är egentligen APERS – och vad är det inte? Som rektor eller biträdande rektor har du kanske stött på begreppet i samtal om specialpedagogik eller inkluderande lärmiljöer. Men trots goda intentioner kring verktyget finns det ofta missförstånd som leder till osäkerhet eller felaktig användning. Här reder vi ut tre vanliga missuppfattningar, ger konkreta exempel och visar hur du som skolledare kan använda APERS på rätt sätt – som stöd, inte som krav.
APERS är inte ett verktyg för att bedöma enskilda lärare
Ett vanligt missförstånd är att APERS används för att "granska" eller "bedöma" enskilda pedagoger. Det stämmer inte. APERS är ett analysverktyg för att utvärdera skolans pedagogiska lärmiljö som helhet – inte individers prestationer. Fokus ligger på hur väl lärmiljön stöttar delaktighet, struktur och anpassning för alla elever. Verktyget kartlägger exempelvis hur tillgänglig miljön är, hur kommunikationen fungerar och vilka rutiner som finns.
Du som skolledare behöver alltså inte oroa dig för att personalen ska känna sig ”granskad”. Förmedla istället att APERS är en chans att gemensamt reflektera kring skolans struktur och arbetssätt. Det skapar en trygg bas för utvecklingsarbete.
APERS är ett stöd för utveckling – inte ett kontrollinstrument
Många rektorer upplever att verktyg som APERS signalerar ytterligare krav från huvudman eller stat. Men APERS är inte ett styrinstrument – det är ett stödverktyg för analys och förbättring. Genom att använda APERS får du som skolledare en strukturerad genomlysning av skolans förutsättningar för inkludering. Det handlar inte om att uppfylla krav, utan om att upptäcka möjligheter.
Till exempel: Om resultatet visar att det saknas tydliga rutiner för övergångar mellan aktiviteter, kan ni arbeta fram gemensamma strategier. Eller om elever med särskilda behov har svårt att orientera sig i miljön, kan det leda till förbättringar i fysisk tillgänglighet.
Så här kan du applicera det:
Involvera arbetslag i analysen – APERS skapar gemensamt språk.
Använd APERS som del i systematiskt kvalitetsarbete (t.ex. som underlag till skolans utvecklingsplan).
Kommunicera tydligt till personalen att APERS inte är en inspektion – det är en karta för vägval.
När skolledare ser APERS som ett verktyg för att förstå nuläget snarare än ett facit på brister, blir potentialen större. Det handlar om riktning, inte betyg.
❓
APERS handlar inte bara om särskilt stöd
Det är lätt att tro att APERS enbart riktar sig till specialpedagogiska insatser eller elever med omfattande behov. I själva verket ger verktyget insikter som gynnar alla elever – inte minst i arbetet för en mer inkluderande och förutsägbar lärmiljö. Genom att använda APERS brett, får skolor stöd i att skapa rutiner, struktur och miljöer som är tydliga och hanterbara för alla. Det stärker både likvärdighet och trygghet.
Som skolledare visar du vägen genom att bredda perspektivet – från individstöd till skolutveckling.
Så kommer du igång med APERS i din verksamhet
Om du som skolledare vill börja använda APERS på ett sätt som ger verklig effekt i praktiken – utan att det upplevs som ytterligare börda – så handlar det om att introducera verktyget stegvis, transparent och med rätt förväntningar. Här är en konkret arbetsgång:
1. Läs på tillsammans
Börja med att själv ta del av material från SPSM om APERS. Bjud sedan in specialpedagog eller elevhälsa till en gemensam genomgång med arbetslaget. Förklara syftet – att förstå hur lärmiljön påverkar alla elever, inte bara de med stödbehov.
2. Välj ett avgränsat område
Det behöver inte vara hela APERS på en gång. Börja med ett område, t.ex. “struktur i klassrummet” eller “kommunikation och språk”. Använd frågorna som underlag för kollegial reflektion på ett APT.
3. Sätt utvecklingsmål
Formulera tillsammans ett förbättringsområde utifrån analysen. Koppla det till befintliga rutiner, så att det inte blir ett parallellt spår.
4. Följ upp och fira framsteg
Bygg in uppföljning i ordinarie mötesstruktur. Lyssna in lärarna. Lyft konkreta förändringar som fungerat – och fira det som utvecklats.
När APERS används klokt – som spegel snarare än måttstock – blir det ett verktyg som stärker skolans arbete med delaktighet, tillgänglighet och trygghet. Du som skolledare har nyckelrollen i att visa att APERS inte handlar om kontroll, utan om kvalitet.
