Publicerad:
7 maj 2026 kl. 09:36:59
Uppdaterad:
8 maj 2026 kl. 10:23:40
I den här artiklen får du lära dig:
Varför Skolinspektionen nu granskar tillgänglig lärmiljö i idrott och hälsa.
Vilket ansvar rektor har för att skapa förutsättningar för att alla elever ska kunna delta.
Hur skolor kan följa upp deltagande, trygghet, anpassningar och undervisningens utformning mer systematiskt.
Granskning av tillgänglig lärmiljö i idrott och hälsa – det här behöver rektor se över
Skolinspektionen genomför en tematisk kvalitetsgranskning av om undervisningen i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 4–9 är tillgänglig för alla elever. Granskningen fokuserar både på om alla elever kan delta och på om rektor skapar rätt förutsättningar för en tillgänglig undervisning. För skolledare är detta en signal om att idrott och hälsa behöver följas upp som en central del av skolans arbete med likvärdighet, stöd och trygghet.
Snabbversion
Skolinspektionen granskar nu om undervisningen i idrott och hälsa i årskurs 4–9 är tillgänglig för alla elever. Fokus ligger både på elevernas möjlighet att delta och på rektors ansvar för att skapa rätt förutsättningar. För skolledare är detta en viktig signal om att idrott och hälsa behöver följas upp systematiskt, särskilt när elever återkommande inte deltar eller upplever hinder i lärmiljön. Granskningen omfattar minst 30 grundskolor och en rapport väntas preliminärt våren 2027.
Därför granskar Skolinspektionen tillgänglig lärmiljö i idrott och hälsa
Skolinspektionen genomför nu en tematisk kvalitetsgranskning av tillgänglig lärmiljö i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 4–9. Syftet är att granska om undervisningen är utformad så att alla elever kan delta. Myndigheten lyfter att positiva upplevelser av idrott, rörelseaktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om människor blir fysiskt aktiva genom livet. Ämnet idrott och hälsa ska också bidra till att elever utvecklar tilltro till sin egen fysiska förmåga, samarbetsförmåga och respekt för andra.
Bakgrunden är att idrott och hälsa är ett ämne med särskilda utmaningar. Undervisningen kombinerar kroppslig aktivitet, social interaktion och praktiskt handlande. Det gör ämnet mer komplext än många andra ämnen, särskilt för elever som av olika skäl upplever osäkerhet, stress, social utsatthet eller svårigheter att delta på samma villkor som andra. Skolinspektionen skriver att tillgänglighet gäller alla elever, men lyfter särskilt att elever med funktionsnedsättning är en grupp där tillgängligheten är extra viktig.
Granskningen ska besvara två huvudfrågor: i vilken utsträckning undervisningen i idrott och hälsa är utformad så att alla elever kan delta, och i vilken utsträckning rektorn skapar förutsättningar för att undervisningen ska bli tillgänglig för alla elever. Det gör frågan tydligt relevant för skolledare. Det handlar inte bara om hur idrottsläraren planerar enskilda lektioner, utan om ledning, organisation, stöd, resurser och uppföljning. Granskningen omfattar ett urval av minst 30 grundskolor i årskurs 4–9, med fysiska skolbesök, observationer och intervjuer med elever, lärare och rektor. En övergripande rapport väntas preliminärt våren 2027.
Rektors ansvar blir tydligt när alla elever ska kunna delta
För rektorer och skolchefer är den nya granskningen viktig eftersom den placerar idrott och hälsa i samma kvalitetsdiskussion som andra ämnen. Det räcker inte att ämnet finns på schemat eller att eleverna erbjuds aktiviteter. Undervisningen måste vara möjlig att delta i för elever med olika behov, erfarenheter, förmågor och förutsättningar. Det innebär att skolledare behöver fråga sig om undervisningen är tillgänglig i praktiken – inte bara på papperet.
Skolverket beskriver att alla barn och elever har rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla betygskriterier eller kriterier för bedömning ska dessutom få stöd som så långt som möjligt motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser. Det gäller även om eleven redan når en godkänd nivå. Huvudmannen kan alltså inte nöja sig med att eleven klarar lägsta nivå; rätten att utvecklas så långt som möjligt gäller alla elever.
Det här får konkreta följder för skolledningen. Om elever återkommande inte deltar i idrott och hälsa, om vissa elever undviker aktiviteter, om omklädningssituationen skapar oro eller om tävlingsmoment gör att elever känner sig exponerade, behöver skolan analysera orsakerna. Det är inte tillräckligt att registrera frånvaro eller konstatera att eleven “inte vill vara med”. Frågan bör i stället vara: vad i lärmiljön, organisationen, instruktionerna, relationerna eller aktiviteten hindrar eleven från att delta?
Skolinspektionens tidigare kvalitetsgranskning av idrott och hälsa i årskurs 7–9 visade att en femtedel av eleverna inte regelbundet deltog i undervisningen. Myndigheten beskrev detta som en oroande bild och pekade på flera möjliga orsaker, bland annat lärandemiljön, val av aktiviteter, undervisningens organisation och skolornas egna regler. Granskningen visade också att vissa skolor och lärare exkluderade elever från undervisningen genom beslut eller överenskommelser kopplade till exempelvis ombyteskläder.
Vanliga frågor om granskningen
Vad granskar Skolinspektionen i idrott och hälsa?
Skolinspektionen granskar om undervisningen i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 4–9 är tillgänglig för alla elever. Granskningen fokuserar både på om undervisningen är utformad så att alla elever kan delta och på om rektor skapar rätt förutsättningar för detta.
Varför är detta viktigt för rektorer?
Det är viktigt eftersom tillgänglig undervisning i idrott och hälsa kräver mer än enskilda lektionsanpassningar. Rektor behöver säkerställa att skolan följer upp deltagande, undanröjer hinder, använder elevhälsa och specialpedagogisk kompetens samt ger lärare förutsättningar att skapa en trygg och inkluderande lärmiljö.
Så kan skolan göra idrott och hälsa mer tillgängligt
För skolledare är en klok första åtgärd att behandla idrott och hälsa som ett ämne där tillgänglighet behöver planeras, följas upp och utvecklas systematiskt. Det bör inte enbart bli en fråga för enskilda idrottslärare. Skolforskningsinstitutets översikt om tillgänglig lärmiljö i idrott och hälsa lyfter tre teman som särskilt viktiga: tillitsfulla relationer, struktur och stöd samt ett utvecklande klimat. Översikten betonar också att läraren inte är ensam ansvarig; hela styrkedjan, inklusive förvaltning, rektor och elevhälsa, behöver ge stöd.
Ett konkret arbetssätt kan vara att rektor och arbetslag gör en gemensam genomlysning av ämnet:
Kartlägg deltagandet – vilka elever deltar inte regelbundet, och finns mönster kopplade till aktiviteter, grupper, platser eller situationer?
Granska undervisningens struktur – får elever tydlig information om syfte, upplägg, regler och alternativ?
Se över miljöer runt ämnet – omklädningsrum, dusch, transport, gruppindelning och väntesituationer kan påverka elevernas trygghet.
Analysera aktivitetsvalen – dominerar tävlingsmoment, bollspel eller aktiviteter där vissa elever ofta exponeras?
Koppla in elevhälsa och specialpedagogisk kompetens – särskilt när elever återkommande undviker eller inte kan delta.
Ett exempel kan vara en elev som ofta får ont i magen inför idrottslektionen, glömmer kläder eller vill sitta vid sidan av. En ytlig tolkning är att eleven saknar motivation. En mer professionell skolledarfråga är om eleven möter hinder i lärmiljön: otrygghet i gruppen, otydliga instruktioner, oro inför prestation, svårigheter i socialt samspel eller aktiviteter som upplevs för exponerande. När skolan analyserar hindren kan lösningen bli mer träffsäker – till exempel tydligare förförståelse, alternativa sätt att delta, mindre grupper, förändrad gruppindelning eller mer stöd före och under lektionen.
Idrott och hälsa blir en fråga om likvärdighet, inte bara rörelse
Den nya granskningen visar att idrott och hälsa allt tydligare behöver betraktas som ett ämne där skolans kompensatoriska uppdrag prövas i praktiken. Det är lätt att tänka att ämnet främst handlar om fysisk aktivitet, men Skolinspektionen beskriver ett bredare uppdrag: elever ska utveckla rörelseförmåga, goda levnadsvanor, tilltro till sin fysiska förmåga, samarbete och respekt för andra. När elever inte deltar, eller deltar på villkor som inte ger verklig möjlighet att utvecklas, påverkas därför både lärande, hälsa och likvärdighet.
Det finns också en viktig koppling till trygghet och studiero. Skolinspektionens tidigare granskning av ämnet visade att tävlingsmoment och aktiviteter med kroppskontakt kunde öka förekomsten av verbala och fysiska kontroverser. Myndigheten konstaterade också att aktiviteter med fokus på att vinna, stora spelplaner och stora lag kunde göra elevernas fysiska status mer exponerad och bidra till olikvärdiga förutsättningar. Det betyder inte att tävling eller bollspel ska bort, men det visar att skolor behöver analysera hur aktiviteter utformas och vilka elever som gynnas eller missgynnas.
För rektor blir den centrala frågan därför: har vi ett systematiskt sätt att upptäcka när idrottsundervisningen inte fungerar för alla? Om svaret är nej riskerar skolan att missa elever som tyst drar sig undan. Det kan handla om elever med neuropsykiatriska svårigheter, fysisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, erfarenheter av kränkningar, oro kopplad till kroppen eller elever som helt enkelt inte känner sig trygga i prestationsinriktade situationer. Tillgänglig lärmiljö handlar då om mer än anpassningar i efterhand. Det handlar om att planera undervisningen så att fler elever kan vara delaktiga från början.
Framåt bör skolledare därför använda Skolinspektionens granskning som ett tillfälle att se över både organisation och undervisningskultur. Hur följs frånvaro och icke-deltagande i idrott och hälsa upp? Hur arbetar skolan med omklädningssituationer och elevtrygghet? Vilket stöd får idrottslärare i att anpassa undervisningen? Hur involveras elevhälsa och specialpedagogisk kompetens? Och hur vet rektor att elevernas upplevelser faktiskt fångas upp?
Det är i de frågorna granskningens verkliga skolledarrelevans finns. En tillgänglig lärmiljö i idrott och hälsa är inte bara en fråga om ett enskilt ämne. Den säger något om hur skolan ser på delaktighet, stöd och elevers rätt att utvecklas så långt som möjligt.
Fakta:
Skolinspektionen genomför en tematisk kvalitetsgranskning av tillgänglig lärmiljö i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 4–9.
Granskningen ska besvara om undervisningen är utformad så att alla elever kan delta och om rektorn skapar förutsättningar för tillgänglig undervisning.
Granskningen omfattar ett urval av minst 30 grundskolor och bygger på skolbesök, observationer och intervjuer med elever, lärare och rektor.
En övergripande rapport väntas preliminärt våren 2027.
Skolverket anger att elever med funktionsnedsättning ska få stöd som så långt som möjligt motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser.
Källor: Skolinspektionen, Skolverket, Skolforskningsinstitutet.
Skolledare.se – Sveriges plattform för rektorer och skolchefer.
