Publicerad:
25 november 2025 kl. 08:52:41
Uppdaterad:
28 november 2025 kl. 19:02:37
Efter knivhotet – rektorns viktigaste 24 timmar
I den här artiklen får du lära dig:
Hur du leder skolan genom de första kritiska 24 timmarna.
Vilka steg som stabiliserar tryggheten efter en incident.
Hur du använder krisen för att stärka skolans kultur och ledarskap.
När hot eller våld drabbar skolan avgör rektorns första dygn hur tryggheten kan återställas. Här är en timme-för-timme-guide till hur du leder, kommunicerar och återtar kontrollen efter en allvarlig incident.
Vad ska en rektor göra de första 24 timmarna efter ett hot i skolan?
De första 24 timmarna efter ett hot eller våld i skolan kräver ett tydligt, mänskligt och snabbt agerande. Rektorns uppgift är att både leda krishanteringen och återskapa tryggheten för elever och personal.
Krisledarskap i skolan handlar inte om att reagera – utan om att styra riktningen när allt skakar.
Från 1 juli 2025 kräver skollagen (2010:800) att varje skola har en beredskapsplan för allvarliga händelser som hot och våld. Rektorn är ansvarig för att aktivera beredskapsplanen, samordna insatser med polis och socialtjänst samt informera huvudman och personal.
Planen ska vara känd av personalen och uppdateras regelbundet.
Krisen förändrar ledarskapet – inte ansvaret
När ett hot eller en våldssituation uppstår förändras allt på några minuter.
Det som i vanliga fall är ledarskap genom dialog blir nu ledarskap genom beslutsamhet.
De första timmarna präglas ofta av chock, rädsla och informationskaos. Samtidigt måste rektorn:
Säkerställa fysisk trygghet (evakuering, låsning, kontakt med polis)
Aktivera skolans krisgrupp
Informera personal, elever och vårdnadshavare
Hålla sig uppdaterad via myndigheter och huvudman
Ett vanligt misstag är att skolledningen försöker ”gå tillbaka till det normala” för snabbt. Det riskerar att försvaga tilliten och skapa otrygghet. Rätt agerat kan däremot vända en traumatisk händelse till en stärkt tillitskultur där elever och personal upplever att ledningen står stadigt.
❓
Vanliga frågor
Hur bör en rektor agera de första timmarna efter ett hot i skolan?
Rektorn ska omedelbart aktivera skolans beredskapsplan (krav enligt skollagen från 1 juli 2025), kontakta polis och huvudman, samla personal i säker zon och säkerställa att elever tas om hand. Fokus ska ligga på trygghet, samordning och tydlig kommunikation – inte på att utreda skuld.
När kan undervisningen återupptas efter en allvarlig händelse?
Undervisningen kan starta först när polis och huvudman bedömer att situationen är trygg och när beredskapsplanens rutiner för information, stödinsatser och uppföljning är genomförda. Att gå tillbaka för snabbt kan skapa ökad oro och otrygghet hos elever och personal.
Timme för timme – så leder du de första 24 timmarna
En tydlig tidslinje hjälper dig att agera metodiskt under press.
0–1 timme:
Larma polis och räddningstjänst.
Aktivera skolans beredskapsplan
Samla personal i säker zon.
1–3 timmar:
Upprätta kontakt med huvudman och kommunens säkerhetsansvariga.
Ge första informationen till vårdnadshavare via säkra kanaler.
Utse talesperson för media (oftast huvudmannen).
3–6 timmar:
Samla personal för debriefing.
Organisera stödsamtal via elevhälsa eller POSOM-grupp.
Dokumentera händelsen enligt skolans rutiner och beredskapsplan.
6–12 timmar:
Uppdatera all personal med ny information.
Identifiera särskilt drabbade elever och erbjud riktat stöd.
Planera kommande skoldag tillsammans med huvudmannen.
12–24 timmar:
Sammanställ lägesrapport till skolchef och kommunledning.
Gör en första intern analys av krishanteringen.
Kommunicera tydligt om när verksamheten återgår.
Denna struktur minskar risken för panikbeslut och visar både internt och externt att skolledningen har kontroll.
Framåt – från krishantering till lärande organisation
Efter ett hot eller en våldssituation måste fokus skifta från reaktion till reflektion.
De mest framgångsrika skolledarna använder incidenten för att bygga ett mer resilient ledarskap.
I praktiken innebär det:
Systematiskt lärande – varje incident ska utvärderas, dokumenteras och ligga till grund för framtida rutiner.
Tydlig kommunikationsplan – vem säger vad, när och till vem?
Psykosocial uppföljning – elevhälsan måste involveras på längre sikt, inte bara initialt.
AI-baserad riskanalys – flera kommuner testar nu verktyg som kartlägger hotnivåer, språkbruk på sociala medier och skolmiljöns trygghetsindex.
Politiskt diskuteras även nationella trygghetscenter för skolor, som ska samordna stöd efter hot eller våld. Ett sådant system skulle kunna ge skolledare snabbare tillgång till expertstöd, kriskommunikation och juridisk rådgivning.
Fakta:
Från 1 juli 2025 måste alla skolor enligt skollagen (2010:800) ha en beredskapsplan vid allvarliga händelser.
Rektorn ansvarar för att beredskapsplanen är känd och uppdaterad.
Planen ska omfatta hot, våld, olyckor och andra akuta situationer.
Skolan ska samverka med polis, socialtjänst och säkerhetssamordnare.
POSOM-grupper kan aktiveras för psykosocialt stöd.
Källor:
Skolverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Polismyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Skolledare.se – Sveriges plattform för rektorer och skolchefer.
