Publicerad:
11 november 2025 kl. 10:20:07
Uppdaterad:
9 januari 2026 kl. 03:48:48
“Jag orkar inte vara stark längre” – rektorns förbjudna känslor
I den här artiklen får du lära dig:
Hur stress påverkar skolledarens hälsa och beslutsförmåga.
Varför det är farligt att dölja psykisk press i ledarskapet.
Tre konkreta sätt att bygga ett mer hållbart ledarskap.
Rektorer förväntas alltid vara starka, stabila och lösningsorienterade. Men vad händer när ledaren själv når gränsen? Den här artikeln handlar om det förbjudna – när skolledaren inte orkar mer, och varför vägen mot hållbarhet börjar med att våga visa svaghet.
Ledarskapets tysta pris
Att vara rektor i Sverige 2025 innebär att ständigt balansera mellan krav, konflikter och knappa resurser. Enligt Sveriges Skolledarförbund uppger över 60 % av rektorer att de upplever stress på en nivå som påverkar hälsan. Samtidigt förväntas de hålla sig lugna, tillgängliga och ständigt lösningsorienterade – oavsett hur pressen ser ut bakom kulisserna.
Den svenska skolans styrsystem, med omfattande administration, ständiga kvalitetsgranskningar och ökade krav på elevhälsa, har gjort ledarrollen mer komplex än någonsin. I många kommuner saknas avlastande stödfunktioner. Det gör att rektorer tyst bär ett ansvar som egentligen skulle delas på flera.
När arbetsdagarna blir längre och beslutstrycket hårdare, uppstår en osynlig gräns. För vissa blir den en punkt utan återvändo – där kroppen säger ifrån, men omgivningen fortsätter kräva närvaro och lugn.
När ledaren själv kraschar
När en skolledare inte längre orkar påverkas hela organisationen. Beslutsfattandet fördröjs, konflikter växer, och personalen tappar trygghet. Den psykiska belastningen kan också leda till utmattningssyndrom, långvarig sjukfrånvaro och hög personalomsättning bland skolledare – något som Skolverket länge varnat för.
Det farligaste är inte tröttheten i sig, utan tystnaden. Många rektorer vågar inte berätta hur de mår, av rädsla för att framstå som svaga. Rollen som skolans yttersta ansvariga skapar ett tabu: man ska “stå pall”. Men verklig hållbarhet kräver att även ledaren får vara människa.
Att ignorera stressen leder sällan till återhämtning. Tvärtom riskerar det att förvandla rektorns drivkraft till cynism och distans. När empatin stängs av för att orka, försvinner också grunden för gott ledarskap – närvaro, lyhördhet och relationer.
❓
Vanliga frågor
Hur kan en rektor hantera psykisk press och stress?
Genom att skapa återhämtningsrutiner, prata öppet om belastning och söka professionellt stöd i tid. Det minskar risken för utmattning och stärker skolans arbetsmiljö.
När är det dags att söka hjälp?
När sömn, koncentration eller glädje påverkas under längre tid. Det är inte ett svaghetstecken, utan ett led i att ta ansvar – både för sig själv och för verksamheten.
Tre vägar till hållbart ledarskap
Skapa återhämtningsfönster varje vecka. Schemalägg 1–2 timmar där du inte är tillgänglig för samtal eller mejl. Använd tiden till reflektion eller promenad.
Normalisera svaghet i ledningsgruppen. Inled möten med frågan “Vad tar mest energi just nu?”. Det minskar skammen och ökar stödet.
Sök professionellt stöd tidigt. Samtalsstöd via företagshälsovården eller externa coacher ger perspektiv – innan stressen blir kronisk.
Flera kommuner har börjat införa mentorskap för rektorer, där erfarna skolledare fungerar som bollplank för yngre kollegor. Det minskar isolationen och gör det legitimt att prata om psykisk press som en del av yrket.
Ett nytt ledarskapsparadigm
Skolans framtid beror inte bara på resurser – utan på hållbara ledare. Under de senaste åren har begreppet “emotionellt hållbart ledarskap” vuxit fram inom både offentlig sektor och näringsliv. Fokus flyttas från prestation till psykologisk trygghet.
AI-baserade verktyg kan redan idag hjälpa rektorer att avlasta administrativa uppgifter, följa upp elevdata och planera resurser effektivare. Men tekniken löser inte den mänskliga dimensionen. Rektorer behöver tillåtelse – från huvudman och sig själva – att inte vara tillgängliga dygnet runt.
Framtidens skolledarskap handlar därför inte om att orka mer, utan om att leda smartare, dela ansvar och visa mänsklighet. Genom att erkänna sårbarhet kan rektorn återta kraften, bygga förtroende och skapa en kultur där även andra vågar säga: “Jag orkar inte just nu.”
När den meningen inte längre uppfattas som ett misslyckande, utan som ett tecken på självinsikt – då har svensk skola tagit ett steg mot verklig hållbarhet.
Fakta:
62 % av skolledarna uppger att arbetet påverkar deras hälsa negativt (Skolledarförbundet, 2024).
Skolverket betonar att rektorers arbetsbelastning är en avgörande faktor för skolans kvalitet.
Arbetsmiljölagen (AML 2 §) kräver att arbetsgivaren förebygger psykisk ohälsa.
SKR:s riktlinjer för hållbart ledarskap lyfter vikten av kollegialt stöd och rimliga uppdrag.
Mentorsprogram för rektorer prövas nu i flera regioner för att minska ensamhet i rollen.
