Publicerad:
21 januari 2026 kl. 13:01:03
I den här artiklen får du lära dig:
Pedagogiskt ledarskap är ett organisatoriskt ansvar, inte bara ett individuellt.
Utan tydlig definition blir ledarskapet personberoende och ojämnt.
Tid, mandat och struktur är avgörande för att leda undervisningen i praktiken.
Pedagogiskt ledarskap: alla säger det – men vad betyder det i praktiken för rektorer?
Pedagogiskt ledarskap betyder i praktiken att rektor systematiskt leder undervisningens kvalitet – men i dag saknar många rektorer tid, mandat och gemensam definition för att faktiskt göra det.
Pedagogiskt ledarskap är ett av skolans mest använda begrepp – men också ett av de mest otydliga. En ny statlig utredning visar varför rektorer har svårt att omsätta kravet i praktiken, och vad som krävs för att ändra det.
Snabbversion
Pedagogiskt ledarskap är centralt i skolans styrning men otydligt i praktiken. En ny statlig utredning visar att rektorer ofta saknar förutsättningar att leda undervisningen. Lösningen ligger i tydligare ansvar, avgränsning och organisatoriskt stöd.
Varför “pedagogiskt ledarskap” blivit ett modeord utan gemensam definition
Pedagogiskt ledarskap lyfts återkommande i styrdokument, tillsynsrapporter och utbildningspolitiska utspel. Samtidigt visar Rektor i fokus – Förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap att begreppet saknar en gemensam och operativ definition. För vissa betyder det att observera undervisning, för andra att analysera resultat eller leda kollegialt lärande.
Utredningen pekar på en central paradox: rektor förväntas vara pedagogisk ledare, men uppdraget har successivt fyllts på med administrativa, juridiska och personalrelaterade krav. Resultatet blir att pedagogiskt ledarskap ofta reduceras till ambition snarare än praktik. Detta riskerar både likvärdighet och kvalitet, särskilt i skolor med stora organisatoriska utmaningar.
När pedagogiskt ledarskap inte får plats – vad händer i skolan?
För rektorer och skolchefer innebär otydligheten flera konkreta konsekvenser:
Oklara förväntningar: När begreppet saknar precision blir uppföljning och stöd svår. Vad ska mätas – närvaro i klassrum, elevresultat eller processer?
Felprioriteringar: Rektorer lägger tid på sådant som kan delegeras, medan undervisningsnära ledning trängs undan.
Ökad belastning: Utredningen beskriver arbetsveckor på 60–80 timmar, där pedagogiskt ledarskap konkurrerar med akuta ärenden.
Ojämn kvalitet: Utan gemensam definition blir pedagogiskt ledarskap personberoende, vilket påverkar likvärdigheten mellan skolor.
För skolchefer skapar detta ett styrproblem: ansvaret ligger hos rektor, men förutsättningarna avgörs ofta högre upp i organisationen.
Vanliga frågor om pedagogiskt ledarskap
Vad är pedagogiskt ledarskap enligt skollagen?
Rektor ska leda och samordna det pedagogiska arbetet så att undervisningen håller hög kvalitet och utvecklas utifrån elevernas behov.
Varför är pedagogiskt ledarskap svårt att genomföra i praktiken?
För att uppdraget konkurrerar med omfattande administrativa och juridiska krav, samtidigt som begreppet saknar en gemensam operativ definition.
Så gör du pedagogiskt ledarskap konkret på 30 dagar
Så kan pedagogiskt ledarskap göras mer praktiskt och genomförbart:
Avgränsa uppdraget: Definiera 3–5 aktiviteter som är pedagogiskt ledarskap lokalt (t.ex. lektionsobservationer kopplade till utvecklingsmål).
Schemalägg närvaro: Lägg återkommande tider för undervisningsnära arbete – och skydda dem.
Knyt till data: Koppla ledarskapet till konkreta indikatorer som progression, närvaro och trygghet.
Bygg team: Fördela pedagogiskt ledarskap i rektorsteam eller tillsammans med biträdande rektorer.
Nyckeln är att göra ledarskapet observerbart, prioriterat och möjligt inom arbetstiden.
Mot ett nytt ansvar – från “rektor ska” till “huvudman måste möjliggöra”
Utredningen föreslår att huvudmannens ansvar att säkerställa rektors förutsättningar ska tydliggöras i skollagen. Det innebär ett skifte: från att pedagogiskt ledarskap ses som en personlig egenskap till att bli en organisatorisk fråga.
Samtidigt ökar kraven på systematik och analys, inte minst i relation till trygghet, studiero och likvärdig bedömning. Här väntas digitala verktyg och AI-stöd få större betydelse – exempelvis för att analysera undervisningsmönster, följa upp insatser och frigöra tid från administration. Men utan tydliga ramar riskerar tekniken att bli ännu ett lager av krav.
Framåt blir därför den avgörande frågan inte om rektor ska vara pedagogisk ledare, utan hur organisationen runt rektor byggs för att möjliggöra det.
Fakta:
Rektor ansvarar för undervisningens kvalitet enligt skollagen.
SOU 2026:4 pekar på bristande förutsättningar för pedagogiskt ledarskap.
Arbetsbelastning över 60 timmar/vecka förekommer enligt utredningen.
Huvudmannens ansvar för rektors förutsättningar föreslås förtydligas.
Källor:
Skolverket
Sveriges Kommuner och Regioner
Skolledare.se – Sveriges plattform för rektorer och skolchefer.
