Publicerad:
29 januari 2026 kl. 19:56:39
I den här artiklen får du lära dig:
Elevhälsan fungerar bäst när rektor leder den strategiskt.
Otydliga roller gör elevhälsoarbetet reaktivt.
Huvudmannens stöd är avgörande för långsiktighet.
Elevhälsan lyfter när rektor leder – men många upplever uppdraget som otydligt
Elevhälsoarbetet fungerar bäst när rektor leder det aktivt, men enligt SOU 2026:4 saknar många rektorer tydliga förutsättningar, mandat och stöd för att göra elevhälsan till en integrerad del av skolans utvecklingsarbete.
Elevhälsan pekas ut som en nyckel för både kunskapsresultat och trygghet. Samtidigt visar en ny statlig utredning att rektors ansvar är otydligt och svårt att omsätta i praktiken. Här är varför – och vad som krävs.
Snabbversion
Elevhälsan är central för skolans kvalitet, men rektors ansvar är ofta otydligt. En ny utredning visar att aktivt ledarskap är avgörande – och att huvudmannens stöd behöver stärkas.
Elevhälsan är rektors ansvar men ofta organisatoriskt frikopplad
I skollagen anges att elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Samtidigt pekar SOU 2026:4 Rektor i fokus – Förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap på att elevhälsoarbetet i praktiken ofta bedrivs parallellt med, snarare än integrerat i, skolans pedagogiska utveckling.
Utredningen konstaterar att rektor har ett övergripande ansvar för elevhälsan, men att många rektorer upplever uppdraget som komplext. Det handlar både om medicinska, psykologiska och psykosociala frågor – och om att balansera sekretess, vårdgivaransvar och pedagogiska mål. Bristande stöd från huvudmannen gör att elevhälsan riskerar att bli reaktiv snarare än strategisk.
När elevhälsan inte leds – vad händer i verksamheten?
När rektor saknar tydliga förutsättningar att leda elevhälsoarbetet får det flera konkreta effekter:
Fokus på åtgärd i stället för förebyggande arbete
Otydliga roller i EHT – vem äger besluten?
Svag koppling till undervisningens utveckling
Ökad belastning på elevhälsopersonal i akuta ärenden
Utredningen visar att skolor där rektor är aktivt involverad i elevhälsoarbetet oftare lyckas arbeta långsiktigt och strukturerat. Där rektors närvaro saknas tenderar elevhälsan att reduceras till möten och enskilda elevärenden, snarare än ett verktyg för skolutveckling.
Vanliga frågor om elevhälsa
Är elevhälsan en del av pedagogiskt ledarskap?
Ja, enligt både skollag och SOU 2026:4 är elevhälsoarbetet en del av rektors pedagogiska ledarskap.
Varför upplever många rektorer uppdraget som otydligt?
På grund av komplex lagstiftning, sekretessfrågor och bristande stöd från huvudmannen.
Så tar rektor ledningen i elevhälsoarbetet
För att göra elevhälsan till en del av det pedagogiska ledarskapet krävs tydlig struktur:
Knyt elevhälsan till skolans mål – inte bara till enskilda elever.
Tydliggör roller i EHT: vem analyserar, vem beslutar, vem följer upp.
Integrera elevhälsodata i kvalitetsarbetet (närvaro, trygghet, stödbehov).
Avsätt rektorsledd tid för strategiska elevhälsofrågor – inte bara akuta ärenden.
Utredningen pekar på rektors aktiva ledning som en gemensam framgångsfaktor i skolor med välfungerande elevhälsoarbete.
Elevhälsa som ledningsfråga – inte stödfunktion
SOU 2026:4 tydliggör att elevhälsoarbete är en del av rektors pedagogiska ledarskap, inte en separat verksamhet. Samtidigt skärps kraven på dokumentation, rättssäkerhet och samverkan med andra aktörer.
Framåt blir huvudmannens roll avgörande. Utredningen pekar på behovet av kompetensstöd, juridiskt stöd och tydliga strukturer för vårdgivaransvar. Utan detta riskerar rektor att bli ensam ansvarig för komplexa bedömningar som kräver specialiserad kunskap.
Elevhälsans framtida roll avgörs därför inte av fler möten – utan av hur tydligt den kopplas till skolans kärnuppdrag och leds på huvudmannanivå.
Fakta:
Elevhälsan regleras i skollagen och ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande.
Rektor har övergripande ansvar för elevhälsoarbetet.
SOU 2026:4 pekar på otydliga förutsättningar för rektors ledning av elevhälsan.
Vårdgivaransvar och sekretess ställer särskilda krav på huvudmannastöd.
