Nytänk och kvalité i vägledning
År 2017 fick Camilla Andersson Sveriges Vägledarpris för sitt arbete med Jobbcirkus.
Sitt vägledningsarbete i Eskilstuna kommun och hennes och andras erfarenheter kring entreprenöriellt lärande finns återgivet i boken Rivna murar-byggda framgångar av Jan-Erik Nyström och Saga Järvinen. Jag träffar återigen Camilla Andersson, idag SYV-samordnare på utbildningskontoret i Södertälje kommun, och passade på att intervjua henne.
Vad står du i just nu?
– Jag ska utveckla och bidra till en likvärdig och kompensatorisk studie- och yrkesvägledning där elevers bakgrund spelar mindre roll. Oavsett skola ska alla elever ska ges samma förutsättning till att göra ett väl underbyggt val. Jag får mina uppdrag genom verksamhetschefer och rektorer och ge stöd och utveckla utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. Ett stöd och en struktur för detta finns även i det systematiskt kvalitetsarbete. Mina uppdrag idag är Full fart mot framtiden, strategidokumentet från förskoleklass till gymnasiet åk 4 där alla skolformer ingår. Ett annat uppdrag är Valkompetens för vårdnadshavare som är i uppstarten på några grundskolor. Idag vet vi att elever gymnasieval sker med stöd av vårdnadshavare och nära familjemedlemmar vilket ställer krav på oss som arbetar med studie- och yrkesvägledning att sprida valkompetens så att elever gör väl underbyggda val till gymnasiet. Valkompetens för vårdnadshavare ska implementeras ut på alla grundskolor och följas upp systematiskt. Jag ingår också i olika utvecklingsgrupper inom skolutvecklingsområdet. Sedan handleder jag nyanställda studie- och yrkesvägledare samt leder SYV-nätverket i kommunen.
Vad är det mest lyckosamma i ditt arbete?
– Att mitt uppdrag är centralt och att det är en stödfunktion till verksamhetschefer, skolledningen och SYVarna. Jag kan arbeta brett och specifikt när kommunen har tagit ett helhetsgrepp kring frågan och där vi gör ett utvecklingsarbete i samverkan.
2010 kom nya och stora förändrade direktiv kring SYV-arbetet, var står skolsverige idag i den frågan anser du?
– Södertälje kommun och utbildningskontoret har satsat på en SYV-samordnarroll för att få en likvärdig och kompensatorisk vägledning som är likvärdig över alla skolenheter. I Södertälje har vi kommit en bra bit på väg men fortfarande finns det saker att arbeta vidare med. När det gäller skolsverige så är vägen fortfarande lång, vi behöver ett nationellt beslut på att studie- och yrkesvägledare ska finnas i grundskolan i en viss omfattning utifrån elevers behov, elevtyngd och skolans storlek. fortfarande har många studie- och yrkesvägledare delade tjänster och upp mot 1000-1500 elever per 100% tjänst, många skolor har små tjänster vilket gör att det är svårt att få tag i behörig personal. Vi behöver synliggöra studie och yrkesvägledares kompetens och hur den yrkesrollen kan göra skillnad i skolmotivation och skolnärvaro. När elever får valkompetens ökar motivationen att klara skolan och nå sitt mål. Trots Skolverkets allmänna råd, förändringar i skolförordningen så har inte den utveckling skett som myndigheten och regeringen önskat. Att ingen förändring sker tror jag beror på att skolorna har svårt att få ekonomin att gå ihop och då är vissa tjänster lättare att minska på än andra typer av tjänster. Jag tycker att SYV-rollen och SYV- hela skolans ansvar fortfarande inte är tydligt då lärare känner att det redan har mycket på sin agenda och ser inte hur de ska hinna med vägledning i sitt ämne.
Vilka är framgångsfaktorerna för en likvärdig SYV i Sverige?
– Nationella krav och nationella uppsatta ska-mål som följs upp av Skolinspektionen. Krav på utbildad studie- och yrkesvägledare och en begränsning av antal elever utifrån elevbehov och elevtyngd per heltidstjänst. Sedan behövs det fler studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Utöver det behöver SYV ha ett kompetensförsörjningsperspektiv i sitt uppdrag.
I det lokala arbetet i kommuner eller i koncerner behöver man nå en samsyn på SYV-uppdraget från huvudman till skolenheten och en samsyn på SYV-uppdraget till exempel en
samsyn på hur stora tjänsterna ska vara för att få en likvärdig vägledning.
Hur gör man för att ta ett helhetsgrepp kring SYV-frågorna?
– Arbeta utifrån de strategier som vi tagit beslut om, samsyn på uppdraget, följa upp i SKA (systematiskt kvalitets arbete). Och rektor behöver visa på att SYV är lika viktig i verksamheten som andra roller.
-I en kommun/organisation?
– Det behövs en central SYV-samordnarroll som ger skolledare stöd i syvfrågor och kan stödja i olika insatser. Samsyn och krav från nämnd till skolenhet är viktigt, samsyn på utvecklingsområden som följs upp i det systematiskt kvalitetsarbete och en vilja från huvudmannen att utforma attraktiva tjänster. Våga pröva nya vägledningsmetoder som till exempel AI som digitalt verktyg. Med AI kan vi styra över frågor som vi ofta får och där det digitala kan hjälpa oss. Dessutom är den digitala världen helt naturlig för eleverna. De hanterar den på ett enkelt sätt. Det är viktigt att vi anpassar oss men samtidigt ersätter den valda vägen aldrig en vägledare men AI kommer att vara ett verktyg som alla andra.
Vad har du fått för lärdomar längs din väg i SYV-arbetet?
– Att samverka är nyckeln till framgång, ingen kan förändra själv utan vi behöver hjälpas åt. Att visa på att studie- och yrkesvägledningen gör skillnad för måluppfyllelse, skolnärvaro, ökad skolmotivation, färre felval till gymnasiet och fler som kommer ut i arbete. Alla ovan punkter spara pengar i en kommun på sikt. Om lite av dessa medel används till att förstärka vägledningen i grundskolan så tror jag att elever kommer lyckas bättre och nå ett arbete.
Kan du dela med dig av vad en rektor inte ska göra gällande SYV-arbete?
– Utifrån att jag själv arbetat i skolledaruppdraget så är mitt råd att inte spara på en kompetens som kan göra skillnad för elevens måluppfyllelse, ökad skolnärvaro samt minska elevers skolmisslyckande. Jag tycker inte heller att rektor ska förlita sig på att SYV kan styra sitt uppdrag själv, vi behöver samverka inom studie- och yrkesvägledningen för att skapa likvärdighet där elever får vägledning utifrån sina behov.
Att skolledare behöver samverka och skapa samsyn för att skapa en likvärdig studie- och yrkesvägledning är Camilla helt övertygad om.
Text: Myrthel Hermansson