En viktig del i arbetet är att Skolverket nu bygger upp en särskild funktion för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtidigt utvecklas nya principer för hur myndigheten ska beställa, ta fram och använda kunskapsunderlag i sitt arbete med vägledning, stödmaterial och normering.

Den 13 april fattade generaldirektören beslut om nya vägledande principer för detta arbete. Enligt Skolverket ska de nya arbetssätten bidra till att myndighetens hantering av vetenskaplig kunskap blir mer likvärdig internt och tydligare för omvärlden.

Joakim Malmström, generaldirektör på Skolverket, säger att myndigheten behöver stärka sin förmåga både när det gäller ämnesdjup och hur kunskap systematiskt sammanställs. Han beskriver förändringarna som ett viktigt steg för att möta de förväntningar som finns på Skolverket som kunskapsmyndighet.

En central förändring handlar om att tydligare skilja mellan målgruppsanpassade produkter, som exempelvis stödmaterial, och de kunskapsunderlag som ligger till grund för dem. Tanken är att det vetenskapliga underlaget ska bli mer synligt och att det tydligare ska framgå vilka forskningsresultat som använts och hur de har tagits fram.

Anders Sand, projektledare för den nya funktionen, lyfter fram att det finns stora vinster med att lärosäten som anlitas av myndigheten levererar särskilda kunskapsunderlag. Dessa ska systematiskt sammanställa och värdera relevant forskning, men också redovisa osäkerheter i kunskapsläget.

De nya principerna innebär bland annat att vetenskaplig kunskap ska sammanställas genom systematiska sökningar när det är möjligt, att forskningsresultat ska bedömas utifrån trovärdighet och att kunskap från olika vetenskapliga traditioner och metoder ska tas till vara.

Skolverket vill också utveckla arbetet med att samla in och använda beprövad erfarenhet från skolans professioner. Det ses som en viktig del i att bygga ett mer kunskapsbaserat stöd till skolväsendet.

I förändringsarbetet har Skolverkets vetenskapliga råd en viktig roll. Rådet samlar forskare med olika perspektiv och metodkompetenser och har bidragit både till övergripande diskussioner och till de principer som nu ska styra arbetet framåt.

Ledamöter i rådet framhåller vikten av att myndighetens rekommendationer vilar på ett brett och systematiskt sammanställt forskningsunderlag, snarare än på enskilda studier. Skolverket beskriver nu nästa steg som att omsätta de nya principerna i praktiska arbetssätt, i dialog med forskarsamhället, andra myndigheter och lärosäten.