Så rustade är kommunernas skolor för kris och krig

Förskolan och skolan har en avgörande roll vid långvariga samhällsstörningar. De är viktiga både för barn och elevers trygghet och utveckling, och för samhällets samlade beredskap. Fram till nu har det saknats en samlad bild av hur väl skolväsendet är förberett nationellt.

Skolan central i krisberedskapen

Skolverket är beredskapsmyndighet för skolväsendet och har därför genomfört en enkätundersökning riktad till landets kommuner. Kartläggningen visar att nästan samtliga kommuner planerar för att kunna upprätthålla utbildning och tillsyn vid fredstida kriser och vid höjd beredskap.

– Erfarenheterna från covid-19-pandemin och kriget i Ukraina har tydligt visat hur viktigt det är att skolan kan fungera även under långvariga kriser. Kartläggningen ger både kommunerna och Skolverket ett viktigt kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet, säger Sofie Anderson, undervisningsråd på Skolverket.

Kommunerna pekar ut flera utmaningar

Trots att planering finns på plats uppger många kommuner att beredskapsarbetet är förenat med betydande utmaningar. De vanligaste gäller:

• personalförsörjning,

• brist på tid och ekonomiska resurser för beredskapsarbete,

• säker tillgång till el, IT, vatten och livsmedel vid samhällsstörningar.

För att stärka beredskapen har många kommuner genomfört övningar med personal inom förskola och skola, men behovet av fortsatt utveckling är stort.

Otydligt ansvar för fristående huvudmän

Ett återkommande önskemål från kommunerna är tydligare nationell styrning, särskilt när det gäller fristående huvudmäns ansvar vid kris eller krig.

Enligt nuvarande regelverk har kommunerna ansvar för alla barn och elever i kommunen, även de som går i fristående förskolor och skolor. Det innebär att kommunen måste planera även för verksamheter som fristående huvudmän eventuellt inte kan eller avser att hålla öppna.

– Avsaknaden av tydliga krav på fristående huvudmän riskerar att försvåra kommunernas planering. Vi delar kommunernas bild av att ansvaret behöver förtydligas. Utbildningsdepartementets promemoria om modern krisreglering för skolområdet är ett viktigt steg i rätt riktning, säger Sofie Anderson.

Tillsyn utanför ordinarie tider – ett utvecklingsområde

Kartläggningen pekar också ut konkreta områden där fler kommuner behöver stärka sin planering. Ett sådant gäller tillsyn i förskolan utanför ordinarie vistelsetid.

Vid kris eller krig kan barn till vårdnadshavare i samhällsviktiga yrken behöva omsorg på andra tider än normalt. I dag är det endast omkring 70 procent av kommunerna som har en plan – eller påbörjat planering – för detta.

Gymnasiet behöver snabbare kunna ställa om

Ett annat tydligt utvecklingsområde rör anpassning av gymnasial utbildning och komvux. Vid en långvarig kris eller krig kan behoven av kompetens i samhällsviktiga verksamheter förändras snabbt.

Kartläggningen visar att endast runt hälften av kommunerna har en plan för att ställa om utbildningsutbudet vid sådana situationer.

– Att säkra samhällets kompetensförsörjning är en kärnuppgift för gymnasieskolan och komvux. Vid kris eller krig ställs detta på sin spets. Här behöver fler kommuner göra mer, säger Sofie Anderson.

Grund finns – men arbetet måste fortsätta

Sammantaget visar kartläggningen att grunden för beredskap finns i de flesta kommuner, men att planeringen behöver bli mer heltäckande, samordnad och långsiktig för att möta framtida kriser.