Bakom studien står Susanna Sandberg, doktorand vid Umeå universitet. Hon har undersökt hur elever med autismspektrumtillstånd och ADHD upplever skolmåltiderna och skolrestaurangens miljö. Resultaten visar att svårigheterna inte bara handlar om smakpreferenser, utan ofta om sensorisk känslighet, behov av förutsägbarhet och svårigheter att hantera förändringar.

Enligt studien kan nya eller förändrade maträtter bli särskilt utmanande. Eleverna beskriver att rätter som avviker från maten de är vana vid hemifrån kan vara svåra att acceptera, särskilt vegetariska alternativ med bönor och linser samt så kallade hybridrätter där animaliskt protein delvis ersätts med vegetabiliskt. För vissa elever innebär sådana förändringar nya smaker och konsistenser som gör maten svår att äta.

Studien riktar också uppmärksamhet mot skolans arbete med individuellt anpassad kost. Susanna Sandberg pekar på att elever som beviljats anpassad kost i praktiken ofta erbjuds samma meny, trots att deras behov kan se mycket olika ut. Det väcker frågor om hur individuella anpassningar egentligen utformas och vilka antaganden som styr vad eleverna anses kunna äta.

I studien framkommer också att anpassad kost kopplad till NPF inte alltid tycks få samma självklara legitimitet som medicinskt motiverade kostanpassningar, till exempel vid celiaki. Susanna Sandberg menar därför att det behövs mer kunskap om ätsvårigheter kopplade till autism och ADHD, inte minst eftersom många av de elever som behöver kostanpassningar finns just i dessa grupper.

Ett annat resultat är att skolmåltiden omges av flera underförstådda normer. Det kan handla om vad som räknas som en riktig måltid, vilken mat som anses lämplig och hur elever förväntas bete sig vid bordet. Sådana normer kan skapa ordning och trygghet, men de kan också göra skolmåltiden mindre tillgänglig för elever som fungerar på andra sätt.

Studien lyfter därför behovet av ett mer inkluderande synsätt på skolmåltiden. Ett exempel som förs fram är att arbeta mer utforskande med mat och måltider, där elever får använda sina sinnen för att närma sig maten utan att den direkt värderas som rätt eller fel.

Susanna Sandberg betonar att skolmåltiden är en del av skolans lärmiljö och att området fortfarande är relativt outforskat, särskilt i skärningspunkten mellan kost- och måltidsvetenskap och specialpedagogik. Hon framhåller också att elever med dessa diagnoser sällan själva fått beskriva sina erfarenheter i forskningen, vilket gör deras röster särskilt viktiga.

Studien bygger på intervjuer med fem elever med diagnoserna autismspektrumtillstånd eller ADHD. Även deras vårdnadshavare, tio lärare och nio personer ur skolmåltidspersonalen deltog.

Läs avhandlingen här >>>

Foto: Johnér bildbyrå.