Får inte samma chans till en likvärdig utbildning

– Alla elever har rätt till en bra skola med hög kvalitet, oavsett var de bor. Men svensk skola är inte likvärdig – och det drabbar elever i glesbygden, säger Sophie Casson Lindbäck, undervisningsråd på Skolverket och rapportförfattare. Grundskoleelever i glesbygd presterar generellt sämre än elever i övriga kommuner. Meritvärdena är lägre och andelen elever som når de högsta betygsstegen, A och B, är betydligt färre. En bidragande faktor är att föräldrar i glesbygd ofta har lägre utbildningsnivå, vilket forskningen visar påverkar barns skolresultat. Trots behovet lyckas skolorna i glesbygd inte fullt ut med det kompensatoriska uppdraget – att jämna ut skillnader i elevernas förutsättningar. Andelen legitimerade och ämnesbehöriga lärare är lägre i glesbygdskommuner. I mycket glesa kommuner är endast 61 procent av lärarna behöriga, jämfört med 72 procent i övriga kommuner. Rekryteringssvårigheterna beror bland annat på avstånd till lärarutbildningar, svaga studietraditioner och att många skolor ligger långt från centralorter. Små skolor med få elever innebär höga kostnader. Därtill kommer kostnader för skolskjuts, som är betydligt högre i glesbygd än i tätorter. Detta gör det svårare att fördela resurser efter elevers faktiska behov. – Kombinationen av höga kostnader, färre elever och lägre lärarbehörighet leder ofta till diskussioner om skolnedläggningar. Men kommunerna måste också ta hänsyn till rimliga restider för eleverna, säger Sophie Casson Lindbäck. Skolskjutsen begränsar också möjligheten för elever att delta i läxhjälp eller extra studietid efter skolan. De kommande tio åren väntas antalet barn i Sverige minska, något som riskerar att slå extra hårt mot glesbygdskommunerna. Redan idag har sex av tio kommuner övervägt att lägga ner skolor, även om endast två av tio faktiskt gjort det de senaste fem åren. Glesbygdens styrkor: Trots utmaningarna lyfter rapporten även fram flera fördelar med glesbygdsskolor: Små klasser och hög personaltäthet skapar trygghet och goda undervisningsförutsättningar. Kontinuitet i personalgruppen gör verksamheten stabil. Starkt lokalt engagemang från samhället runt skolan. – Lärare i glesbygd framhåller att små klasser ofta ger en bättre undervisningsmiljö och tryggare relationer, säger Sophie Casson Lindbäck. Övriga resultat i rapporten: Tre av fyra glesbygdskommuner bedriver åldersintegrerad undervisning i en eller flera skolor. Två av tio glesbygdskommuner saknar helt anpassad grundskola. Små huvudmannaorganisationer ger närhet och snabba beslut, men innebär också sårbarhet och begränsad administrativ kapacitet.