top of page

Vad innebär skolans nya ansvar för säkerhetsarbete?

Skolans säkerhetsarbete innebär att huvudmannen ska se till att varje förskola och skola har en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer eller hot om sådana. Det ska också finnas ett löpande arbete som gör att verksamheten faktiskt är förberedd om något allvarligt händer. För rektor innebär det att säkerhetsarbetet behöver omsättas i praktiska rutiner, tydlig ansvarsfördelning, känd personalberedskap och återkommande övning eller genomgång. Skolverket beskriver detta som en del av det nya kapitlet 6 a i skollagen om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte.

Skolans säkerhetsarbete innebär att huvudmannen ska se till att varje förskola och skola har en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer eller hot om sådana. Det ska också finnas ett löpande arbete som gör att verksamheten faktiskt är förberedd om något allvarligt händer. För rektor innebär det att säkerhetsarbetet behöver omsättas i praktiska rutiner, tydlig ansvarsfördelning, känd personalberedskap och återkommande övning eller genomgång. Skolverket beskriver detta som en del av det nya kapitlet 6 a i skollagen om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte.

Skolans säkerhetsarbete har blivit en tydligare ledningsfråga. Från den 1 juli 2025 finns ett nytt kapitel i skollagen, 6 a kap., om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte. Skolverket sammanfattar att det bland annat handlar om beredskapsplaner, åtgärder för att hindra obehöriga från fritt tillträde, skyldighet att anmäla vissa brott och möjlighet att under vissa förutsättningar undersöka väskor och andra föremål.


Det är viktigt att formulera ansvaret korrekt. Det är huvudmannen som ska se till att varje förskole- och skolenhet har en beredskapsplan och ett löpande arbete för att kunna hantera allvarliga våldssituationer eller hot om sådana. Rektor har däremot en central roll i att göra arbetet begripligt och genomförbart i vardagen.


En beredskapsplan behöver svara på vad skolan gör vid en allvarlig händelse. Men planen måste också förankras hos personalen. Skolverket betonar att skolpersonal, barn och elever behöver veta vad de ska göra om en allvarlig våldssituation uppstår eller om det finns hot om en sådan situation.

För rektor blir därför den praktiska frågan: vet personalen vad som gäller på riktigt? Om svaret är nej räcker det inte att planen finns. Då behövs genomgång, ansvarsfördelning, övning, tydliga kontaktvägar och uppföljning.


Vanliga frågor:

Måste varje skola ha en beredskapsplan?

Ja. Skolverket anger att huvudmannen ska se till att varje förskola och skola har en beredskapsplan för allvarliga våldssituationer eller hot om sådana.


Vem ansvarar för skolans säkerhetsarbete?

Huvudmannen har det formella ansvaret för att beredskapsplan och löpande arbete finns. Rektor har en viktig lokal roll i att göra rutinerna kända, fungerande och möjliga att följa i vardagen.


Vad ska säkerhetsarbetet omfatta?

Det bör omfatta både förebyggande arbete och akut handlingsberedskap. Skolverket lyfter bland annat beredskapsplan, tillträde för obehöriga, brottsanmälan och möjlighet att under vissa förutsättningar undersöka väskor och andra föremål.


Tre viktiga saker att tänka på
  • Säkerställ att beredskapsplanen är känd av personalen.

  • Klargör vem som gör vad vid en allvarlig händelse.

  • Koppla säkerhetsarbetet till arbetsmiljö, elevhälsa och krisledning.

  • Gå igenom rutiner för inrymning, utrymning och kommunikation.

  • Säkerställ att vikarier och nyanställda får information.

  • Följ upp om personalen känner sig trygg i hur de ska agera.

  • Dokumentera behov som kräver beslut eller resurser från huvudmannen.

Leverantörer som kan hjälpa dig
Vanliga misstag

1. Att tro att en beredskapsplan räcker

En plan är nödvändig, men inte tillräcklig. Skolverket anger att det också ska finnas ett löpande arbete för att säkerställa beredskapen.


2. Att göra säkerhetsarbete till en ren fastighetsfråga

Skalskydd, passersystem och lås kan vara viktiga, men säkerhetsarbete handlar också om rutiner, ledarskap, kommunikation, elevhälsa och personalens handlingsberedskap.


3. Att inte skilja på huvudmannens och rektors ansvar

Huvudmannen ska se till att beredskapsplan och löpande arbete finns. Rektor behöver lokalt leda, förankra och följa upp arbetet.


4. Att undvika ämnet för att inte skapa oro

Allvarliga våldssituationer är ovanliga, men Skolverket betonar att varje förskola och skola behöver ha beredskap. Genom lugn, tydlig och åldersanpassad information kan skolan öka tryggheten i stället för att skapa rädsla.

bottom of page