top of page

Trygghet & säkerhet

Hur förebygger vi tobaks-, nikotin- och drogproblem i skolan?

Skolledaren behöver kombinera tydliga regler med tidig upptäckt, elevhälsa och samverkan med vårdnadshavare. Börja med att kartlägga var användning sker, vilka tider som är mest utsatta och hur personalen ska agera vid misstanke. Arbetet ska inte bara handla om förbud, utan också om relationer, information, uppföljning och snabb kontakt när oro uppstår.

Skolledaren behöver kombinera tydliga regler med tidig upptäckt, elevhälsa och samverkan med vårdnadshavare. Börja med att kartlägga var användning sker, vilka tider som är mest utsatta och hur personalen ska agera vid misstanke. Arbetet ska inte bara handla om förbud, utan också om relationer, information, uppföljning och snabb kontakt när oro uppstår.

Tobaks-, nikotin- och drogfrågor behöver hanteras innan de blir akuta. Skolledaren bör börja med en nulägesbild. Var uppstår misstanke om användning? Är det toaletter, skolgård, närliggande platser eller sociala medier? Vilka tider är mest utsatta? Vad säger eleverna själva om tillgång och normer? Utan kartläggning riskerar skolan att sätta in generella åtgärder där de gör liten skillnad. 


Nästa steg är att tydliggöra vuxenansvaret. Personalen behöver veta vad de ska göra vid misstanke, vem som kontaktar vårdnadshavare, när elevhälsan kopplas in och hur händelser dokumenteras. Om vuxna agerar olika blir signalen svag. En enkel handlingsrutin bör finnas tillgänglig för alla. 


Skolledaren bör också se över miljön. Om vissa platser ofta nämns behöver vuxennärvaro, flöden och rutiner förändras. Det kan handla om ökad närvaro vid vissa tider, förbättrad tillsyn, tydligare regler för vistelse på skolområdet eller bättre samverkan med externa aktörer när problemen sker precis utanför skolan. 


Elevhälsan bör ha en aktiv roll. Elever som använder nikotin eller droger behöver inte bara tillsägelser. Skolan behöver förstå om det handlar om grupptryck, stress, psykisk ohälsa, riskmiljöer eller annan utsatthet. Därför bör oro följas upp med samtal och vid behov vidare kontakter. 


Kommunikationen med vårdnadshavare är central. Informera inte bara när något hänt, utan även förebyggande: vilka regler gäller, vilka signaler bör vårdnadshavare vara uppmärksamma på och hur skolan arbetar. Vid misstanke ska kontakten tas snabbt och sakligt. Målet är samarbete, inte överraskning eller skuld. 


Följ upp arbetet löpande. Har antalet incidenter minskat? Har otrygga platser blivit tryggare? Vet personalen vad de ska göra? Upplever eleverna att vuxna agerar? När frågan ägs av skolledningen blir det svårare för problemet att flytta runt i skolan utan att någon tar helhetsansvar.

Tre viktiga saker att tänka på

• Kartlägg platser, tider och situationer där oro uppstår. 

• Ge personalen en enkel rutin för agerande vid misstanke. 

• Kombinera regler med elevhälsa, vårdnadshavarkontakt och uppföljning.

Leverantörer som kan hjälpa dig
Antidoping Sverige

Antidoping Sverige erbjuder ett nytt, kostnadsfritt utbildningsmaterial riktat till gymnasieskolan. Materialet är kopplat till skolverkets styrdokument för Idrott och hälsa, Naturkunskap och Biologi.

Vanliga misstag

• Att bara skriva regler utan att följa upp hur de används. 

• Att personalen agerar olika vid misstanke. 

• Att skolan kontaktar vårdnadshavare för sent. 

• Att missa kopplingen till psykisk ohälsa, grupptryck eller annan utsatthet.

Hur förbättrar vi rastmiljön så att färre konflikter uppstår?

Skolledaren bör behandla rasten som en del av skolans lärmiljö, inte som en paus från ansvaret.…

Hur förebygger vi kränkningar och mobbning innan det blir akuta ärenden?

Skolledaren behöver göra trygghetsarbetet till en återkommande ledningsfråga, inte ett dokument som…

Hur stärker vi skolans krisberedskap inför höstterminen?

Skolledaren stärker krisberedskapen genom att göra planen praktisk, känd och övad. Det räcker inte…

bottom of page