Publicerad:
26 oktober 2026 kl. 11:51:35
Uppdaterad:
27 oktober 2026 kl. 13:09:41
I den här artiklen får du lära dig:
1. Hur omfattande problemet är.
2. Vilket ansvar rektor och huvudman har.
3. Hur skolan kan förebygga våld.
Våld mot lärare väcker larm – 338 incidenter på en månad och rektorns ansvar i fokus
Hot och våld mot lärare är ett växande arbetsmiljöproblem. I Stockholms kommunala skolor rapporterades 338 hot- och våldshändelser under september 2026. Sveriges Lärare kräver nu åtgärder. För rektor handlar det om att förebygga våld, skydda personalen och säkerställa fungerande rutiner och stöd.
Snabbversion
Under september 2026 registrerades 338 hot- och våldshändelser i Stockholms stads kommunala skolor, och Sveriges Lärare kräver nu omfattande arbetsmiljöåtgärder. Samtidigt rapporteras från Vaggeryd att sju personer i ett arbetslag sjukskrivit sig efter upprepade våldshändelser. För rektorer innebär utvecklingen ett ökat behov av tydliga riskbedömningar, fungerande rutiner, rätt bemanning och stöd till utsatt personal. Huvudmannen har det yttersta arbetsmiljöansvaret och måste säkerställa att skolorna har tillräckliga resurser för att förebygga våld.
338 anmälningar på en månad – våldet har blivit en arbetsmiljökris
En lärare ska kunna gå till jobbet utan att behöva fundera över risken att bli slagen. Ändå har den frågan blivit obehagligt aktuell i svensk skola.
Under september 2026 registrerades 338 hot- och våldshändelser i Stockholms stads kommunala skolor. Det är närmare 70 procent fler rapporterade incidenter än i maj, då antalet var 199. Under hela 2025 registrerades 1 946 anmälningar, jämfört med 984 under 2021.
Den 19 oktober lämnade Sveriges Lärares huvudskyddsombud en formell begäran om arbetsmiljöåtgärder till Stockholms utbildningsförvaltning. Bakgrunden är bland annat rapporter om lärare som misshandlats, fått skador i ansiktet och utsatts för upprepade hot.
Facket pekar på 15 allvarliga brister och kräver besked inom 14 dagar. Men statistiken behöver läsas med försiktighet. Stockholms stad framhåller att ökad rapportering också kan bero på att fler incidenter dokumenteras.
Det förändrar inte grundfrågan: Hur kunde hot och våld bli en återkommande del av arbetsdagen för personal vars uppgift är att undervisa barn?
Partnerinnehåll
Rektorns dilemma: Skydda lärarna och samtidigt ge eleverna rätt stöd
När en lärare utsätts för våld är ansvarsfrågan tydlig. Huvudmannen är arbetsgivare och har det yttersta arbetsmiljöansvaret, medan rektor ska organisera verksamheten och genomföra de arbetsmiljöuppgifter som tilldelats.
Men bakom lagtexten finns en svårare verklighet. Rektor ska skydda personalen, säkra undervisningen och samtidigt tillgodose stödbehov hos elever som kan ha omfattande svårigheter.
Problemet blir särskilt tydligt när resurserna inte räcker.
I Stockholm kräver facket nu åtgärder på förvaltningsnivå. Grundskoledirektören Peter Bragner bekräftar att anmälningarna har ökat och säger att förvaltningen ska besvara kraven inom utsatt tid. Han betonar samtidigt arbetet med incidentrapportering och att många anmälningar gäller yngre elever.
Det är här frågan blir större än enskilda klassrum. En elevs behov av stöd får aldrig användas som argument för att personal ska acceptera våld. Samtidigt måste skolan hitta lösningar som värnar både elevens rätt till utbildning och lärarens rätt till en säker arbetsplats.
Så kan rektor förebygga hot och våld mot lärare
En trygg arbetsmiljö börjar långt innan den första allvarliga incidenten. Skolledningen behöver veta var riskerna finns, vilka situationer som återkommer och när personalen behöver förstärkning.
Fem åtgärder som varje rektor bör prioritera:
Kartlägg riskerna. Analysera incidentrapporter tillsammans med personal och skyddsombud. Identifiera återkommande situationer, platser och tider.
Säkerställ rätt bemanning. Lämna inte personal ensam i arbetsuppgifter där det finns en påtaglig risk för våld eller hot om våld.
Skapa fungerande larmrutiner. Personalen ska veta hur hjälp tillkallas, vem som kommer och vad som händer efter en incident.
Utred varje händelse. Dokumentera vad som inträffat, gör en ny riskbedömning och besluta om åtgärder som förhindrar upprepning.
Kräv resurser från huvudmannen. Om skolans organisation inte kan hantera riskerna behöver rektor tydligt redovisa behovet av stöd, bemanning eller andra skyddsåtgärder.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver bland annat att arbetsgivaren förebygger risker, har fungerande rutiner och utreder hot- och våldshändelser. Ensamarbete är förbjudet när arbetsuppgiften innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld.
Nästa fråga för skolledarna: Hur länge ska problemen lösas inom befintlig budget?
Det är lätt att kräva handlingskraft av en rektor. Betydligt svårare är att ge samma rektor förutsättningar att faktiskt förändra situationen.
Om ett arbetslag redan går på knäna hjälper det föga med ytterligare en checklista som ingen har tid att arbeta med. Om en lärare gång på gång utsätts för hot räcker det inte att händelserna registreras. Någonting måste förändras.
Här finns en avgörande skillnad mellan dokumentation och förebyggande arbete. Det ena visar vad som hänt. Det andra minskar risken att det händer igen.
Arbetsmiljöverket har sedan tidigare uppmärksammat att anmälningarna om allvarliga tillbud och svåra personskador från skolor har ökat över en längre period. Myndigheten konstaterar också att det finns allvarliga incidenter som aldrig anmäls. Det gör rapporteringen viktig, men visar samtidigt varför statistiken måste analyseras tillsammans med faktiska risker och erfarenheter från verksamheten.
Samtidigt har skolan flera parallella skyldigheter. Sedan den 1 juli 2025 gäller bestämmelser i skollagen om brottsförebyggande säkerhetsarbete. Rektor ska enligt 6 a kap. 10 § som huvudregel polisanmäla om det kan misstänkas att en elev begått ett brott i samband med verksamheten, såvida inte övervägande skäl talar emot en anmälan.
En polisanmälan ersätter däremot inte arbetsgivarens skyldighet att utreda arbetsmiljörisker, anmäla allvarliga tillbud eller ge stöd åt den drabbade personalen.
Nästa steg blir därför att få skolans olika skyddssystem att fungera tillsammans: arbetsmiljöarbete, elevhälsa, särskilt stöd, säkerhetsrutiner och samverkan med andra myndigheter.
För huvudmannen innebär det att resurser måste kunna flyttas dit behoven är som störst. För rektor handlar det om att tidigt signalera när den egna organisationen inte längre kan garantera en tillräckligt säker arbetsmiljö.
Det behöver också finnas en plan för dagen efter en våldshändelse. Hur tas den drabbade läraren om hand? Hur får kollegorna stöd? Hur återupprättas tryggheten i elevgruppen? Och vad händer om samma situation riskerar att upprepas nästa vecka?
Den 2 november väntas Stockholms utbildningsförvaltning senast ha besvarat fackets krav. Om svaret inte bedöms tillräckligt kan skyddsombuden gå vidare till Arbetsmiljöverket.
Myndigheten kan då pröva begäran och besluta om förelägganden eller förbud, i vissa fall förenade med vite. Det sker inte automatiskt.
Men den viktigaste frågan gäller inte vad Arbetsmiljöverket kommer att besluta.
Den gäller vad skolorna själva är beredda att förändra.
En skola där lärare behöver vara rädda för att skadas har inte bara ett arbetsmiljöproblem. Den har ett problem som påverkar förutsättningarna för undervisning, tillit och lärande.
Och där börjar skolledarskapets kanske svåraste uppdrag: att se till att tryggheten inte stannar vid formuleringarna i skolans handlingsplaner.
Vanliga frågor
Vilket ansvar har rektor när en lärare utsätts för hot eller våld?
Rektor ska inom sitt uppdrag och sina tilldelade arbetsmiljöuppgifter säkerställa att händelsen hanteras, att riskerna bedöms och att personalen får nödvändigt stöd. Huvudmannen har som arbetsgivare det yttersta arbetsmiljöansvaret. Vid allvarliga tillbud eller svåra personskador ska arbetsgivaren också göra en anmälan till Arbetsmiljöverket.
När måste hot och våld mot lärare anmälas till Arbetsmiljöverket?
Arbetsgivaren ska utan dröjsmål anmäla händelser som medfört dödsfall, svårare personskador, skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt eller allvarliga tillbud som inneburit fara för liv eller hälsa. Det gäller även vissa allvarliga hot, exempelvis knivhot eller trovärdiga dödshot. Arbetsgivaren behöver bedöma händelsens allvar i varje enskilt fall.
Fakta:
338 händelser: Så många hot- och våldshändelser registrerades i Stockholms stads kommunala skolor under september 2026.
1 946 anmälningar: Antalet registrerade hot- och våldshändelser i Stockholms stads skolor under 2025, jämfört med 984 under 2021. Ökad rapportering kan vara en del av förklaringen.
Arbetsmiljöansvar: Enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter är arbetsgivaren skyldig att förebygga risker för hot och våld.
Ensamarbete: Enligt 5 kap. 7 § AFS 2023:2 får arbetsgivaren inte låta en anställd arbeta ensam om arbetsuppgiften innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld.
Anmälningsskyldighet: Enligt 3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren utan dröjsmål anmäla bland annat svåra personskador och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket.
Källor: Sveriges Lärare, Stockholms stad och Arbetsmiljöverket.
Källa: Skolledare.se – Sveriges plattform för rektorer och skolchefer.