Publicerad:
24 januari 2025 kl. 11:16:44
Uppdaterad:
17 juni 2026 kl. 17:02:09
I den här artiklen får du lära dig:
Varför skolans säkerhetsarbete måste vara både fysiskt och psykosocialt
Hur rektor kan skapa tydlighet före en kris
Varför samverkan är avgörande vid allvarliga risker
Så skyddar du elever och personal
För att skydda elever och personal behöver rektor arbeta både förebyggande och akut med trygghet, säkerhet och arbetsmiljö. Det handlar om tydliga rutiner för hot, våld och kriser, systematiskt arbete mot mobbning och kränkningar, fungerande elevhälsa, samverkan med huvudman och externa aktörer samt regelbunden uppföljning av skolans risker. Trygghetsarbetet måste omfatta både fysisk säkerhet och psykosocial trygghet – från inpassering och krisövningar till tidiga insatser vid psykisk ohälsa och utsatthet.
Snabbversion
Skolan behöver ha tydliga rutiner för hot, våld, kriser, mobbning och psykisk ohälsa. Trygghetsarbetet bör bygga på både förebyggande insatser och förmåga att agera snabbt när något händer. Rektor behöver säkerställa att personalen känner till rutinerna, att krisplaner övas och att elevhälsan används tidigt. Fysisk säkerhet, som inpasseringsrutiner och tydlig kontroll över skolans lokaler, behöver kombineras med värdegrundsarbete, elevdelaktighet och närvarande vuxna. Ett fungerande trygghetsarbete kräver också samverkan med huvudman, vårdnadshavare, socialtjänst, polis och andra aktörer när situationen kräver det.
Som rektor har du enligt skollagen (10 kap. 12 §) ett ansvar att främja trygghet och studiero i skolan. En trygg skolmiljö är avgörande för att elever ska kunna lära och utvecklas samt för att personal ska kunna utföra sitt arbete effektivt. Att säkerställa trygghet handlar om att ha en helhetssyn på säkerhet, där både fysisk och psykosocial trygghet inkluderas.
Skydd mot våld och hot
Hotfulla situationer och våld kan uppstå i skolmiljöer och innebära stor risk för både elever och personal. Här är några centrala åtgärder du bör prioritera:
Krisplaner och rutiner: Se till att skolan har tydliga krisplaner för hur hot- och våldssituationer ska hanteras. Det är viktigt att personalen känner till dessa och att de övas regelbundet.
Inpasseringskontroll: Begränsa tillträdet till skolans lokaler med rutiner som låsta dörrar och passerbrickor. Vid behov kan kameraövervakning vara ett stöd (se avsnitt nedan).
Samverkan med polis och socialtjänst: Etablera ett samarbete med lokala myndigheter för att snabbt kunna agera vid allvarliga incidenter.
Krisövningar: Genomför övningar för personal och elever där ni simulerar olika typer av hotfyllda situationer. Detta hjälper alla att känna sig förberedda och veta hur de ska agera.
Kameraövervakning: Det är inte tillåtet att sätta upp kameror utan vidare. För skolor krävs tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Ansökan ska innehålla motivering, detaljer om plats och syfte med övervakningen. En risk- och konsekvensbedömning bör alltid göras innan beslut.
Partnerinnehåll
Svensk E-Identitet
Minska administration i skolans vardag med digitalt stöd nu
Se hur rätt digitalt stöd kan frigöra tid, skapa bättre överblick och göra det enklare för skolledningen att följa upp viktiga processer i vardagen. varje dag!
Förebyggande arbete mot mobbning och psykisk ohälsa
Mobbning och psykisk ohälsa utgör stora utmaningar i dagens skolor. Som rektor spelar du en central roll i det förebyggande arbetet.
Antimobbningsprogram: Implementera beprövade program som Friends eller KiVa. Dessa erbjuder tydliga strategier och verktyg för att förebygga och hantera mobbning.
Värdegrundsarbete: Bygg en inkluderande och trygg skolmiljö genom att arbeta med skolans värdegrund. Se till att både elever och personal är delaktiga i detta arbete.
Tidiga insatser: Identifiera elever i riskzonen genom observationer, samtal och samarbete med elevhälsan. Verktyg som enkäter, trivselmätningar och kartläggningar kan vara avgörande för att upptäcka problem i tid. Säkerställ också att lärare och övrig personal utbildas i att känna igen tecken på psykisk ohälsa, som förändrade beteendemönster, nedstämdhet eller social isolering.
Elevhälsa och stöd: Erbjud tillgängligt stöd från kuratorer, psykologer och specialpedagoger. Tidiga samtal och insatser kan göra stor skillnad för elever som mår dåligt.
Forskning och statistik – en grund för beslut
För att fatta rätt beslut är det viktigt att bygga åtgärderna på fakta och evidens. Här är några exempel på var du som rektor kan hämta insikter:
Skolverkets statistikdatabas: Information om trygghet, studiero och mobbning i svenska skolor.
BRÅ (Brottsförebyggande rådet): Rapportering om våldsbrott och hot i skolmiljöer.
Forskning från universitet och högskolor: Sök specifikt efter studier om skoltrygghet och förebyggande åtgärder.
Friends årliga rapporter: Statistik och analyser om mobbning i svenska skolor.
Analyser av statistik och forskning kan hjälpa dig att identifiera skolans specifika riskområden och prioritera rätt insatser.
Viktiga lagar att känna till som rektor
Skollagen (2010:800): Kap 6 om trygghet och studiero.
Arbetsmiljölagen (1977:1160): Ansvar för personalens säkerhet och hälsa.
Diskrimineringslagen (2008:567): Skyldighet att motverka diskriminering och trakasserier.
Brottsbalken (1962:700): Rektorns roll i att anmäla och hantera brott som sker i skolan.
Kameraövervakningslagen (2018:1200): Tillstånd krävs för kameraövervakning av skolmiljöer.
Att skydda elever och personal handlar om att skapa en trygg, inkluderande och välorganiserad skola. Genom att kombinera förebyggande åtgärder, tydliga rutiner och samverkan med externa aktörer kan du som rektor lägga grunden för en säker skolmiljö. Använd lagar och riktlinjer som stöd för att säkerställa att din skola lever upp till sitt ansvar och förblir en trygg plats för alla.
Vanliga frågor
Vad är rektors viktigaste ansvar för att skydda elever och personal?
Rektors viktigaste ansvar är att organisera skolan så att risker förebyggs, upptäcks och hanteras. Det innebär att det ska finnas tydliga rutiner för hot, våld, kränkningar, mobbning, psykisk ohälsa och kriser – och att personalen vet hur de ska agera i praktiken.
När bör skolan samverka med externa aktörer?
Skolan bör samverka med externa aktörer när riskerna är större än vad skolan kan hantera själv, till exempel vid allvarliga hot, våld, oro för brott, social utsatthet eller behov av skyddsinsatser. Polis, socialtjänst, huvudman och vårdnadshavare kan då behöva kopplas in utifrån situationens karaktär.
Fakta:
Trygghet är både fysisk och psykosocial
Skolans säkerhetsarbete behöver omfatta lokaler, rutiner, relationer, arbetsmiljö, elevhälsa och värdegrund.
Krisplaner måste vara kända
Det räcker inte att en krisplan finns i ett dokument. Personal behöver veta vad som gäller och rutinerna bör övas regelbundet.
Hot och våld kräver tydliga rutiner
Skolan bör ha rutiner för hur personal ska agera, vem som kontaktas och hur händelser dokumenteras och följs upp.
Mobbning ska förebyggas systematiskt
Kartläggningar, elevdialoger, närvarande vuxna och tydliga åtgärder är viktiga delar av trygghetsarbetet.
