Publicerad:
13 juli 2026 kl. 08:27:01
I den här artiklen får du lära dig:
Skolreglerna ska vara gemensamma, tydliga och kopplade till trygghet och studiero.
Konsekvensplanen får inte skapa egna straff eller ersätta den juridiska bedömningen i varje enskilt fall.
Förväntansdokumentet är obligatoriskt men fungerar som information och vägledning – inte som ett bindande avtal.
Skolregler ersätter ordningsregler 2026 – det här behöver rektor göra vid skolstart
Den 1 augusti 2026 ersätts ordningsregler av skolregler. Varje skolenhet ska ha skolgemensamma regler, en konsekvensplan och ett förväntansdokument. Rektor ansvarar för att reglerna tas fram, beslutas, förankras och följs upp.
Snabbversion
Den 1 augusti 2026 ersätts ordningsregler av skolregler som ska vara gemensamma för skolenheten och innehålla en konsekvensplan. Rektor ansvarar för att reglerna tas fram, beslutas, förankras hos eleverna och följs upp. Varje skolenhet ska också ha ett förväntansdokument som informerar om reglerna, rutinerna och vårdnadshavarnas ansvar. Varken konsekvensplanen eller förväntansdokumentet ger skolan rätt att införa egna disciplinära åtgärder.
Skolregler ersätter ordningsregler – mer än ett namnbyte
Den 1 augusti 2026 upphör skollagens bestämmelser om ordningsregler och ersätts av nya bestämmelser om skolregler. Förändringen är mer omfattande än att ett begrepp byts ut. Skolreglerna ska innehålla skolgemensamma förhållningsregler som syftar till att upprätthålla trygghet och studiero. I reglerna ska det dessutom ingå en plan för vilka konsekvenser och åtgärder som kan bli aktuella när reglerna överträds.
Skolregler ska finnas vid varje skolenhet. Kravet omfattar även fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet och öppen fritidsverksamhet. Bestämmelserna gäller däremot inte kommunal vuxenutbildning. Rektorn ansvarar för att reglerna tas fram och fattar det formella beslutet. För fristående fritidshem och öppen fritidsverksamhet ska huvudmannen utse den personal som ansvarar för motsvarande arbete.
Redan enligt nuvarande regler ska varje skolenhet ha ordningsregler som följs upp regelbundet. Det nya är framför allt kravet på skolgemensamma regler, en konsekvensplan, gemensamma rutiner för personalen och ett särskilt förväntansdokument.
Rektors ansvar blir tydligare när skolreglerna införs
Rektors ansvar omfattar inte bara att skriva och besluta om ett dokument. Rektorn ska säkerställa att det finns gemensamma rutiner och förhållningssätt för hur personalen ska upprätthålla reglerna. Reglerna och efterlevnaden ska följas upp regelbundet, och orsakerna till resultaten ska analyseras.
Det betyder att skolenheten behöver ha en gemensam linje. Det får inte vara oklart vad som gäller i olika klassrum, hur personalen ska agera vid regelöverträdelser eller när ett ärende behöver föras vidare till rektor eller elevhälsa.
Förarbetena betonar att skolreglerna bör vara få, övergripande, tydliga och förutsägbara. De ska vila på demokratiska värden och kan exempelvis beröra ordning under undervisningen, uppträdande i gemensamma utrymmen, hur elever och personal behandlar varandra samt förbud mot våld, trakasserier, mobbning och kränkande behandling.
Reglerna behöver också vara tillgängliga för elever med olika funktionsnedsättningar och för elever med olika språkliga förutsättningar. Det kan innebära behov av lättlästa versioner, bildstöd, översättningar eller återkommande muntlig genomgång.
Partnerinnehåll
Rektor beslutar – eleverna ska få reglerna förankrade
En viktig juridisk förändring gäller elevernas medverkan. I den nuvarande skollagen anges att ordningsregler ska utarbetas, följas upp och vid behov omarbetas under medverkan av eleverna. Från den 1 augusti anges i stället att rektorn ansvarar för att skolreglerna tas fram och att reglerna därefter ska förankras hos eleverna.
Enligt propositionen innebär förankring att personalen ska diskutera reglerna med eleverna: varför de finns, vad de innebär och vilka värden de uttrycker.
Eleverna ska kunna framföra åsikter och synpunkter, men bestämmelsen innebär inte att eleverna beslutar om eller måste medverka i själva framtagandet av skolreglerna. Elevernas generella rätt till inflytande enligt skollagen finns samtidigt kvar.
För rektor blir det därför viktigt att skilja mellan beslut och förankring. Reglerna ska inte förhandlas fram som ett avtal, men skolan bör kunna visa att eleverna har fått reglerna förklarade, diskuterat dem och haft möjlighet att lämna synpunkter.
Konsekvensplanen får inte bli en egen straffkatalog
Skolreglerna ska innehålla en konsekvensplan som beskriver hur regelöverträdelser ska hanteras och vilka åtgärder som kan bli aktuella. Syftet är att elever, vårdnadshavare och personal ska veta att överträdelser hanteras enhetligt och konsekvent.
Konsekvensplanen ger däremot inte skolan rätt att införa egna disciplinära åtgärder. Den får bara hänvisa till eller beskriva disciplinära åtgärder som har stöd i skollagen. Planen får inte heller begränsa elevernas grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
En konsekvensplan bör därför inte utformas som en automatisk sanktionstrappa där en viss överträdelse alltid leder till exakt samma åtgärd. Skollagens krav för respektive disciplinär åtgärd måste vara uppfyllda, åtgärden ska stå i rimlig proportion till sitt syfte och omständigheterna i det enskilda fallet måste beaktas.
Konsekvenser kan exempelvis vara:
att eleven får en tydlig tillsägelse och regeln förklaras,
att skolan kontaktar vårdnadshavare,
att rektor inleder en utredning vid upprepade ordningsstörningar eller en allvarligare förseelse,
att elevens behov av stöd utreds när det finns tecken på att beteendet hänger samman med svårigheter i skolsituationen,
att en disciplinär åtgärd enligt skollagen används när lagens förutsättningar är uppfyllda.
Förarbetena anger uttryckligen att även en utredning om elevens behov av särskilt stöd kan aktualiseras efter en regelöverträdelse. Konsekvensplanen får alltså inte leda till att stödbehov förbises eller att ett beteende enbart behandlas som en ordningsfråga.
En polisanmälan eller orosanmälan till socialtjänsten bör inte beskrivas som ett straff eller en konsekvens för att eleven har brutit mot skolreglerna. Det handlar i stället om särskilda lagstadgade skyldigheter som kan aktualiseras när skolan misstänker brott eller att ett barn far illa.
Förväntansdokumentet ska finnas på varje skolenhet
Från den 1 augusti 2026 ska varje skolenhet även ha ett förväntansdokument. Rektorn ansvarar för att dokumentet tas fram. Elever och vårdnadshavare ska informeras om innehållet minst en gång under varje läsår. Bestämmelsen gäller inte komvux.
Förväntansdokumentet ska innehålla:
information om skolreglerna och konsekvensplanen,
information om skolenhetens gemensamma rutiner och förhållningssätt för att upprätthålla reglerna,
en påminnelse om vårdnadshavares ansvar enligt 6 kapitlet föräldrabalken.
Dokumentet får även beskriva ömsesidiga förväntningar. Det kan exempelvis tydliggöra vad elever och vårdnadshavare kan förvänta sig av skolan, vilka rättigheter eleverna har och vilken roll elevhälsan har.
Förväntansdokumentet är inte juridiskt bindande
Förväntansdokumentet är ett verktyg för information, tydlighet och samverkan – inte ett juridiskt avtal. Skolverket klargör att dokumentet inte blir juridiskt bindande även om en elev eller vårdnadshavare skriver under en bekräftelse på att de har tagit del av det.
Skolan kan alltså använda en underskrift eller digital kvittens för att dokumentera att informationen har lämnats. Underskriften innebär däremot inte att vårdnadshavaren accepterar nya rättsliga skyldigheter eller att skolan kan frångå sina skyldigheter enligt skollagen.
Formuleringar som ”genom underskrift godkänner vårdnadshavaren samtliga konsekvenser” bör därför undvikas. Dokumentet bör i stället tydligt skilja mellan information om gällande regler, skolans ansvar, elevens ansvar och det vårdnadshavaransvar som redan följer av föräldrabalken.
Så bör rektor förbereda skolan
Ett praktiskt införande kan genomföras i sju steg:
Inventera nuvarande ordningsregler.
Bedöm vilka regler som är tydliga, skolgemensamma och relevanta för trygghet och studiero.Ta bort regler som är otydliga eller svåra att tillämpa.
Undvik vaga formuleringar som ”uppför dig korrekt” utan förklaring av vad det betyder i verksamheten.Ta fram en juridiskt hållbar konsekvensplan.
Kontrollera att inga egenkonstruerade disciplinära åtgärder används och att åtgärderna kan anpassas efter omständigheterna.Bestäm gemensamma personalrutiner.
Beskriv vem som agerar, hur händelser förs vidare och när rektor, elevhälsa, vårdnadshavare eller huvudman ska involveras.Förankra reglerna hos eleverna.
Planera genomgångar under mentorstid, klassråd eller vid skolstart och skapa möjlighet för eleverna att lämna synpunkter.Ta fram förväntansdokumentet.
Inkludera skolregler, konsekvensplan, rutiner, vårdnadshavaransvar samt information om vad elever och vårdnadshavare kan förvänta sig av skolan.Bestäm hur uppföljningen ska genomföras.
Koppla uppföljningen till exempelvis trygghetsenkäter, incidentrapporter, elevråd, personalmöten och det systematiska kvalitetsarbetet.
Analys: de största riskerna finns i tillämpningen
Den stora förändringen är inte att skolorna får fler dokument, utan att reglerna ska tillämpas gemensamt och förutsägbart. En juridiskt korrekt konsekvensplan får liten betydelse om personalen gör olika bedömningar, hoppar över överenskomna steg eller använder åtgärder som inte har stöd i skollagen.
Den första risken är därför bristande samsyn. Rektor behöver ge personalen tillräcklig tid att diskutera konkreta situationer:
Vad händer vid upprepade sena ankomster?
Hur hanteras kränkande språkbruk?
När är ett beteende en ordningsfråga
När ska elevens stödbehov utredas?
Den andra risken är att konsekvensplanen används mekaniskt. Likvärdighet innebär inte att alla elever alltid ska få samma åtgärd. Ålder, mognad, funktionsnedsättning, situationens allvar och elevens övriga förutsättningar kan behöva vägas in. Disciplinära åtgärder ska dessutom vara proportionerliga.
Den tredje risken är att förväntansdokumentet uppfattas som ett kontrakt där ansvaret för skolmiljön flyttas över på vårdnadshavare. Skolan har fortfarande sitt fulla ansvar enligt skollagen. Dokumentet ska tydliggöra samverkan och ömsesidiga förväntningar, inte användas för att minska huvudmannens eller rektorns ansvar.
Skolverket har fått i uppdrag att ta fram konkret och juridisk vägledning, bland annat i form av exempel och mallar. Stödet ska publiceras så snart som möjligt men senast den 1 januari 2027. Eftersom lagändringen börjar gälla redan den 1 augusti 2026 kan skolorna inte avvakta det slutliga stödet innan höstterminen startar.
Rektor bör därför ta fram en fungerande första version inför skolstart och planera för en juridisk översyn när Skolverkets fullständiga stöd har publicerats.
Vanliga frågor om skolregler
Vad är skillnaden mellan ordningsregler och skolregler?
Skolregler ersätter ordningsregler den 1 augusti 2026. De ska innehålla skolgemensamma förhållningsregler för trygghet och studiero samt en plan för konsekvenser vid överträdelser. Rektorns ansvar för regler, gemensamma rutiner, förankring och uppföljning blir samtidigt tydligare.
Måste vårdnadshavare skriva under förväntansdokumentet?
Nej, skollagen ställer inget krav på underskrift. Elever och vårdnadshavare ska informeras om innehållet under varje läsår. En eventuell underskrift eller digital kvittens gör inte dokumentet juridiskt bindande.
Fakta:
Skolregler, konsekvensplan och förväntansdokument
Ikraftträdande: 1 augusti 2026.
Lagrum: 5 kapitlet 5, 5 a och 5 b §§ skollagen.
Ansvarig: Rektor tar fram och beslutar om skolreglerna samt ansvarar för förväntansdokumentet.
Konsekvensplan: Ska ingå i skolreglerna men får inte innehålla andra disciplinära åtgärder än dem som skollagen medger.
Förväntansdokument: Ska kommuniceras till elever och vårdnadshavare under varje läsår men är inte juridiskt bindande.
Källor: Skollagen (2010:800), proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, Sveriges riksdag, Regeringskansliet och Skolverket, Skolledare.se – Sveriges plattform för rektorer och skolchefer.