Publicerad:
15 oktober 2026 kl. 10:48:04
I den här artiklen får du lära dig:
Varför historieundervisningen på 50 högstadieskolor undersöks och vilka frågor myndigheten vill besvara.
Hur skolledningen kan skapa bättre förutsättningar för historielärare genom kompetensutveckling, läromedel och uppföljning.
Konkreta åtgärder för att stärka elevernas källkritik, analysförmåga och historiska förståelse.
Skolinspektionen granskar historieundervisningen – rektorns ansvar i fokus
Skolinspektionen granskar historieundervisningen på 50 högstadieskolor och undersöker både undervisningens kvalitet och rektorns ansvar. Granskningen riktar fokus mot hur skolor utvecklar elevernas historiska kunskaper, källkritik och förmåga att analysera hur historia används i samhället.
Snabbversion
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av historieundervisningen på 50 högstadieskolor med särskilt fokus på undervisningens kvalitet och rektorns ansvar. Granskningen undersöker hur elever utvecklar både historiska faktakunskaper och förmågan att analysera, värdera och använda historia. För rektorer blir det viktigt att säkerställa lärarnas kompetens, tillgången till läromedel och möjligheten att arbeta med historiska källor. Resultaten väntas preliminärt hösten 2027, men skolor kan redan nu stärka undervisningen genom systematiskt kvalitetsarbete.
Ny granskning av historieundervisningen på 50 högstadieskolor
Skolinspektionen presenterade den 12 oktober 2026 en pågående kvalitetsgranskning av historieundervisningen på högstadiet. Totalt omfattas 50 skolor. Myndigheten ska undersöka hur lärarna utformar och följer upp undervisningen samt hur rektorer skapar förutsättningar för elevernas lärande.
Bakgrunden är en risk att historieundervisningen inte alltid lyckas förena faktakunskaper med analys, källkritik och förståelse för hur historia används i samhället. Elever behöver inte bara känna till historiska händelser, utan också kunna tolka källor, förstå samband och granska olika perspektiv.
Granskningen genomförs genom dokumentstudier, skolbesök, lektionsobservationer och intervjuer med elever, lärare och rektorer. En övergripande rapport planeras preliminärt till hösten 2027. Några resultat har ännu inte presenterats.
För skolledare aktualiserar granskningen en central fråga: Har lärarna tillräckliga förutsättningar att utveckla elevernas historiska förståelse, eller riskerar undervisningen att fastna i årtal och faktainlärning?
Partnerinnehåll
Rektorns ansvar – mer än att följa upp betyg och resultat
För rektor handlar historieundervisningens kvalitet om betydligt mer än elevernas betyg. Skollagen ger rektor ansvar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet, medan läroplanen ställer krav på att eleverna utvecklar både historiska kunskaper och analytiska förmågor.
Det innebär att skolledningen behöver säkerställa att lärarna har rätt kompetens, ändamålsenliga läromedel och tillräcklig tid för planering och ämnesutveckling. Undervisningen ska ge utrymme för arbete med historiska källor, orsakssamband, olika perspektiv och historiebruk.
En viktig fråga är om eleverna får möta fler källor än läroboken. Arkivmaterial, museisamlingar, historiska fotografier, vittnesmål och digitala resurser kan göra historien konkret och ge möjligheter till fördjupad källkritik.
Rektor behöver också följa upp undervisningens innehåll och kvalitet, inte enbart resultaten. Genom ämneslagens analyser, lektionsbesök och dialog med eleverna kan skolledningen identifiera utvecklingsbehov och skapa bättre förutsättningar för lärarna.
Detta ligger i linje med rektorns ansvar för skolans systematiska kvalitetsarbete.
Fem konkreta åtgärder för att utveckla historieundervisningen
Skolinspektionens granskning ger skolledare anledning att se över den egna verksamheten redan innan resultaten presenteras. Ett första steg är att tillsammans med historielärarna undersöka hur undervisningen fungerar i praktiken.
Granska undervisningens innehåll. Säkerställ att faktakunskaper, källkritik, historiska samband och historiebruk får tillräckligt utrymme.
Se över läromedlen. Undersök om eleverna möter varierade historiska källor och perspektiv.
Utveckla samarbeten. Utforska möjligheterna att använda museer, arkiv, kulturinstitutioner och digitala samlingar.
Ge lärarna utvecklingstid. Skapa utrymme för gemensam planering, bedömningsdiskussioner och erfarenhetsutbyte.
Följ upp elevernas förmågor. Undersök inte bara vad eleverna minns, utan hur de använder källor och analyserar historiska frågor.
Åtgärderna kan genomföras inom skolans ordinarie systematiska kvalitetsarbete.
Historiekunskaper blir allt viktigare när AI förändrar informationsflödet
Skolinspektionens granskning kommer vid en tid då förmågan att tolka och värdera historisk information får nya dimensioner. Digitala medier och generativ AI gör det möjligt att snabbt skapa texter, bilder och filmer som framstår som historiskt trovärdiga, även när innehållet är felaktigt eller manipulerat.
Det förstärker betydelsen av en historieundervisning där eleverna lär sig skilja mellan historiska fakta, tolkningar och påståenden. Att känna till vad som hände är viktigt, men eleverna behöver också förstå hur historisk kunskap skapas, vilka källor som används och varför skildringar av samma händelse kan skilja sig åt.
För rektor innebär utvecklingen att källkritik och historiebruk behöver få en tydlig plats i skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Det kan handla om kompetensutveckling för lärare, bättre tillgång till kvalitetsgranskade läromedel och medvetna beslut om hur digitala verktyg används i undervisningen.
Museer, arkiv och kulturinstitutioner kan samtidigt bli allt viktigare samarbetspartners. Genom historiska föremål, originaldokument, utställningar och pedagogiska program kan eleverna möta olika slags källmaterial och pröva sina kunskaper i nya sammanhang.
Men fler resurser ger inte automatiskt bättre undervisning. Avgörande är hur de används, vilka frågor eleverna får undersöka och hur lärarna hjälper dem att utveckla historiska resonemang.
När Skolinspektionens rapport presenteras hösten 2027 kan den ge ytterligare vägledning om vilka utvecklingsbehov som finns på de granskade skolorna. Redan nu finns dock anledning för rektorer att undersöka hur historieundervisningen fungerar på den egna skolan.
Ett lämpligt första steg är att ge ämneslaget i uppdrag att kartlägga elevernas möjligheter att arbeta med källkritik, analys och historiebruk. Resultatet kan sedan användas för att prioritera kompetensutveckling, läromedel och externa samarbeten.
På så sätt blir granskningen inte bara en fråga om myndighetskontroll, utan en möjlighet att stärka elevernas historiska förståelse och deras förmåga att kritiskt granska sin samtid.
Vanliga frågor om granskningen
Vad granskar Skolinspektionen i historieundervisningen 2026?
Skolinspektionen granskar kvaliteten på historieundervisningen vid 50 högstadieskolor. Myndigheten undersöker hur lärarna utvecklar elevernas grundläggande och analytiska historiekunskaper samt hur rektorerna skapar förutsättningar för undervisningen. En övergripande rapport väntas preliminärt hösten 2027.
Hur kan rektor förbättra historieundervisningen på högstadiet?
Rektor kan förbättra historieundervisningen genom att säkerställa lärarnas kompetens, utveckla ämnessamarbetet och ge tillgång till ändamålsenliga läromedel och historiska källor. Regelbunden uppföljning, samarbete med museer och arkiv samt tydligt fokus på källkritik och historiebruk kan stärka undervisningens kvalitet.
Fakta:
Omfattning: 50 högstadieskolor ingår i kvalitetsgranskningen av historieundervisningen.
Publicerad information: Skolinspektionen presenterade granskningen den 12 oktober 2026. En övergripande rapport planeras preliminärt till hösten 2027.
Granskningens fokus: Undervisningens innehåll, hur lärare utvecklar elevernas grundläggande och analytiska kunskaper samt rektorns arbete med att skapa goda förutsättningar.
Skollagen: Enligt 2 kap. 9 § leder och samordnar rektor det pedagogiska arbetet. Enligt 4 kap. 4 § ska kvalitetsarbetet bedrivas även på skolenhetsnivå.
Läroplanen: Kursplanen i historia (Lgr22) omfattar historiska referensramar, historiska begrepp, källkritisk granskning och analys av historiebruk.
Källor och vidare läsning
Källa: Skolledare.se – Sveriges plattform för rektorer och skolchefer.