Publicerad:
13 november 2026 kl. 01:17:15
Uppdaterad:
13 november 2026 kl. 01:20:30
I den här artiklen får du lära dig:
Hur de nya kursplanerna kan förändra undervisningen.
Vad förändringarna innebär för rektor.
Hur skolan kan förbereda sig inför 2028.
Nya kursplaner 2028 – så förändras undervisningen och rektorns ansvar
Skolverkets förslag till nya kursplaner 2028 innehåller undervisningsstrategier som beskriver hur undervisningen ska genomföras. Även timplaner, betyg och ämnesinnehåll förändras. Rektorer behöver förbereda kompetensutveckling, läromedel och resurser. Kursplanerna är ännu på remiss.
Snabbversion
Skolverket har presenterat förslag till nya läroplaner och kursplaner som är planerade att börja gälla höstterminen 2028. Den största förändringen är nya undervisningsstrategier som tydligare beskriver hur undervisningen ska genomföras, samtidigt som grundläggande kunskaper prioriteras och ämnesinnehållet förändras. Reformen sammanfaller med tioårig grundskola, 534 fler undervisningstimmar och ett nytt tiogradigt betygssystem. Rektorer behöver därför börja planera för kompetensutveckling, läromedel, resurser och organisation redan under remissperioden.
Skolverkets nya kursplaner 2028 – nu förändras både vad och hur eleverna ska lära sig
Skolverkets nya förslag innebär en av de mest omfattande förändringarna av grundskolans styrdokument på många år. För första gången ska kursplanerna också beskriva hur undervisningen ska genomföras. Här är förändringarna som varje rektor behöver förstå – och fem viktiga förberedelser inför 2028.
Det har länge varit lärarnas uppgift att avgöra hur undervisningen bäst ska bedrivas inom styrdokumentens ramar. Nu vill staten ge betydligt tydligare vägledning även i den frågan.
Den 9 november 2026 skickade Skolverket förslag till nya läroplaner och kursplaner på remiss. Förändringarna omfattar grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Även fritidshemmets läroplansdel ingår.
Det mest uppmärksammade inslaget är undervisningsstrategierna. För första gången ska kursplanerna innehålla särskilda avsnitt om hur undervisningen ska genomföras, med utgångspunkt i forskning om lärande, minne och kognition samt ämnesdidaktik och lärares erfarenheter.
Samtidigt stärks fokus på läsning, skrivning och matematik under de första skolåren. Grundläggande kunskaper ska befästas innan undervisningen successivt ställer högre krav på analys, reflektion och självständiga resonemang.
Drygt 500 lärare och över 200 forskare har deltagit i arbetet. Förslagen är öppna för synpunkter till den 20 januari 2027.
De nya styrdokumenten är planerade att börja gälla höstterminen 2028. Men deras slutliga innehåll är ännu inte fastställt.
Partnerinnehåll
Rektorns pedagogiska ledarskap sätts på prov när undervisningen ska bli mer styrd
För rektor är förändringen större än att lärarna ska sätta sig in i nya kursplaner.
De föreslagna undervisningsstrategierna beskriver bland annat betydelsen av strukturerad undervisning, lärarledda förklaringar, återkommande övning och tydlig återkoppling. Ämnesspecifika strategier ska dessutom ange vilka lärmiljöer och resurser som behövs.
I förslaget till matematikens kursplan lyfts exempelvis lärarens modellering, systematisk repetition och möjligheten att upptäcka och rätta missuppfattningar. Det är konkreta anvisningar som kan påverka både planering och genomförande av lektioner.
Samtidigt ska lärarna fortfarande ha professionellt utrymme att bedöma hur undervisningen behöver anpassas till den aktuella situationen. De nya strategierna är alltså inte tänkta att göra varje lektion identisk.
För skolledare uppstår flera frågor. Har lärarna tillräcklig kunskap om de undervisningsprinciper som betonas? Finns ändamålsenliga läromedel? Behöver skolans gemensamma planering förändras?
Även ekonomin påverkas. I sin konsekvensutredning konstaterar Skolverket att förslagen kan medföra kostnader för nya läromedel och viss kompetensutveckling.
Det gör reformen till en tydlig ledningsfråga. Huvudmannen behöver säkra förutsättningarna och rektor behöver leda arbetet med att omsätta de nya styrdokumenten i fungerande undervisning.
Fem saker varje rektor bör förbereda inför de nya kursplanerna
Det är fortfarande nästan två år kvar till införandet. Men att vänta tills de nya kursplanerna är beslutade kan göra omställningen onödigt svår.
Skolledningen kan redan nu börja med fem konkreta åtgärder:
Granska undervisningsstrategierna. Låt ämneslagen läsa förslagen och identifiera vilka arbetssätt som redan används och vilka som behöver utvecklas.
Kartlägg kompetensbehoven. Undersök vilka lärare som behöver fortbildning inom exempelvis kognitionsvetenskap, ämnesdidaktik eller tidig läs- och matematikundervisning.
Inventera läromedel och utrustning. Bedöm vilka befintliga resurser som fungerar även med de nya kursplanerna och vilka inköp som kan behövas.
Förbered organisationen för tioårig grundskola. Se över bemanning, behörigheter, lokaler och schemaläggning när förskoleklassen ersätts av en ny årskurs 1.
Lämna synpunkter på remissen. Samla lärarnas erfarenheter och granska särskilt om målen, undervisningsstrategierna och tidsfördelningen är realistiska.
Alla skolor och huvudmän kan lämna synpunkter till Skolverket senast den 20 januari 2027. Det krävs inte att man är en särskilt utsedd remissinstans.
534 fler undervisningstimmar, nytt betygssystem och en skola som ska ställa om
Det är lätt att fastna vid de nya undervisningsstrategierna. Men när reformens olika delar läggs bredvid varandra framträder en betydligt större förändring av svensk skola.
Höstterminen 2028 ska grundskolan bli tioårig. Förskoleklassen upphör som egen skolform och ersätts av en ny årskurs 1. Samtidigt utökas den garanterade undervisningstiden med 534 timmar.
Skolverkets förslag till timplan innebär att 192 av de nya timmarna läggs på svenska eller svenska som andraspråk och 120 timmar på matematik. Resterande tid fördelas mellan andra ämnen.
Det är en tydlig prioritering. Läsning, skrivning och matematiska färdigheter ska få större utrymme tidigt i elevernas skolgång.
Även betygssystemet förändras. Från hösten 2028 införs en tiogradig betygsskala där 1 är lägsta betyg och 10 det högsta. De nya kursplanerna innehåller kortare betygskriterier och lärarna ska göra mer sammantagna bedömningar av elevernas kunskaper.
Samtidigt föreslås ämnesinnehållet förändras. Skolverket vill exempelvis ta bort programmering från matematikämnet och i stället behandla det inom teknik. En ny kursplan, Grundläggande svenska, föreslås också inom svenska som andraspråk för elever som är helt nya i det svenska språket.
För rektor kommer förändringarna att märkas på flera nivåer.
Lärare behöver förstå nya ämnesmål. Läromedel behöver granskas. Scheman ska anpassas. Personalen behöver få tid för gemensam planering och diskussioner om undervisningens kvalitet.
Här finns också en ekonomisk konflikt som är svår att komma runt.
I den proposition som ligger bakom reformen gör regeringen bedömningen att införandet inte medför ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Skolverkets egen konsekvensutredning pekar samtidigt på att nya läromedel och kompetensutveckling kan medföra kostnader för huvudmännen.
Myndigheten bedömer däremot att den utrustning som undervisningsstrategierna beskriver i huvudsak redan bör finnas i skolorna, eftersom eleverna redan i dag har rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
Det är en viktig skillnad mellan vad som förväntas finnas och vad en enskild skola faktiskt har tillgång till.
För skolchefer och huvudmän blir därför inventeringen av resurser central. Det handlar inte bara om att köpa nya böcker eller skicka lärare på kurser. Det handlar om att avgöra vilka förutsättningar som krävs för att reformens intentioner ska kunna genomföras.
Och mitt i omställningen finns den fråga som kanske är allra viktigast: hur förändras rektorns pedagogiska ledarskap när styrdokumenten blir mer detaljerade om undervisningens genomförande?
Tydligare undervisningsstrategier kan ge skolledningen bättre stöd i arbetet med kvalitet och likvärdighet. Men de kan också öka behovet av uppföljning, kompetensutveckling och gemensamma didaktiska samtal.
Rektor behöver därför hitta en balans mellan tydlig ledning och lärarnas professionella ansvar. Strategierna är tänkta att skapa en gemensam kunskapsgrund, inte att ersätta lärarens bedömningar i klassrummet.
Skolverket ska lämna de bearbetade läro- och kursplaneförslagen till regeringen den 14 maj 2027. Därefter återstår arbetet med slutliga beslut och införande. Myndigheten planerar också stöd till lärare, rektorer och huvudmän inför 2028.
Det ger skolledningen tid. Men det är tid som behöver användas.
Ett klokt första steg är att avsätta ett ämneslagsmöte för genomgång av remissen. Nästa steg är att tillsammans med huvudmannen ta fram en plan för kompetensutveckling, läromedel och organisation.
För i augusti 2028 ska reformen inte längre vara en samling dokument hos Skolverket.
Då ska den fungera i klassrummet.
Vanliga frågor om nya kursplaner 2028
När börjar de nya läroplanerna och kursplanerna gälla?
De nya läro- och kursplanerna är planerade att börja gälla höstterminen 2028. Skolverkets förslag är på remiss till den 20 januari 2027 och ska lämnas i bearbetad form till regeringen den 14 maj 2027. Det slutliga innehållet i styrdokumenten är ännu inte fastställt.
Vad är den största förändringen i de nya kursplanerna?
En av de största förändringarna är införandet av undervisningsstrategier. De beskriver hur undervisningen ska genomföras med stöd i forskning om lärande, kognition och ämnesdidaktik samt lärares erfarenheter. Samtidigt blir målen och ämnesinnehållet mer konkreta, och grundläggande kunskaper får större utrymme i de tidiga skolåren.
Fakta:
Remissen: Skolverket publicerade förslagen den 9 november 2026. De omfattar grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan samt relevanta delar om fritidshemmet.
Undervisningsstrategier: Kursplanerna får nya avsnitt med generella och ämnesspecifika strategier för hur undervisningen ska genomföras.
534 undervisningstimmar: Den tioåriga grundskolan innebär 534 fler garanterade undervisningstimmar. Skolverket föreslår bland annat 192 timmar till svenska/svenska som andraspråk och 120 till matematik.
Ny betygsskala: En tiogradig skala från 1 till 10 införs höstterminen 2028.
Viktiga datum: Remissen avslutas 20 januari 2027. Skolverket ska lämna bearbetade förslag 14 maj 2027. Införandet är planerat till höstterminen 2028.
Källor: Skolverkets remiss den 9 november 2026, konsekvensutredningen och myndighetens information om de nya läro- och kursplanerna.