Tre av fyra unga med psykisk ohälsa uppger att stödet i grundskolan har fungerat dåligt. Det visar en ny undersökning från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH.

Undersökningen visar också att många upplever att hjälpen kommer sent, att anpassningar saknas och att psykisk ohälsa i hög grad påverkar skolnärvaron.

Bara 13 procent uppger att hjälpen kom snabbt

I grundskolan svarar 17 procent att stödet varit ganska eller mycket bra, medan 74 procent bedömer det som ganska eller mycket dåligt.

Endast 13 procent uppger att de fick hjälp snabbt. 11 procent tycker att skolan varit bra på att upptäcka behov av individuellt stöd eller anpassningar och 19 procent uppger att de fått de anpassningar de behövde för att klara skolan.

Bara 24 procent anser att stödinsatserna faktiskt hjälpte dem att klara grundskolan.

Fyra av tio upplevde att diagnos krävdes

43 procent av de unga uppger att de behövde en diagnos för att få stöd i grundskolan.

NSPH lyfter detta som särskilt problematiskt eftersom rätten till stöd i skolan inte är beroende av att en elev har en medicinsk diagnos.

Conny Allaskog, ordförande för NSPH, menar att sena stödinsatser riskerar att både försämra elevernas mående och öka belastningen på vården.

Psykisk ohälsa påverkar skolnärvaron

Skolan är samtidigt en av de miljöer där de unga i undersökningen upplever att den psykiska ohälsan får stora konsekvenser.

Åtta av tio uppger att deras psykiska ohälsa påverkade tiden i grundskolan i stor utsträckning. Sex av tio svarar att de vid upprepade tillfällen helt avstått från att gå till skolan på grund av sitt mående.

Endast 14 procent uppger att de känt sig lyssnade på och delaktiga i hur stödet i grundskolan utformats.

Gymnasiet får bättre betyg än grundskolan

Undersökningen visar genomgående mer positiva resultat för gymnasieskolan än för grundskolan.

I gymnasiet uppger 47 procent att stödet varit ganska eller mycket bra, jämfört med 17 procent i grundskolan. 37 procent uppger att de fått hjälp snabbt och lika stor andel säger att de känt sig lyssnade på och delaktiga.

Samtidigt bedömer 45 procent fortfarande stödet i gymnasiet som ganska eller mycket dåligt.

Samordning och delaktighet hänger ihop med bättre erfarenheter

De unga som tycker att skolans stöd fungerat bra är också mer positiva till andra delar av vården och stödsystemet.

De uppger oftare att de blivit lyssnade på, varit delaktiga i hur stödet utformats och haft bättre erfarenheter av elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin.

NSPH pekar därför på behovet av bättre samverkan mellan skola, vård och andra aktörer samt större delaktighet för barn och unga själva.