Bakgrunden är regeringens förslag om ett nytt betygssystem från hösten 2028. I det nya systemet ska dagens nationella prov ersättas av nationella slutprov, som får en tydligare och mer självständig roll i betygssystemet än i dag. Tanken är att slutproven ska bidra till mer likvärdiga meritvärden och därmed ett mer rättvist urval till gymnasieskolan och högre utbildning.

I dag fungerar nationella prov främst som stöd för lärarens betygssättning. I det föreslagna systemet ska slutproven i stället ge en oberoende bild av elevens kunskapsnivå. Meritvärdet ska bygga både på elevens betyg och på resultatet på de nationella slutproven. Betygsvärdet ska dessutom justeras utifrån skolans genomsnittliga resultat på slutproven, för att minska effekterna av alltför generös eller alltför sträng betygssättning.

Enligt Skolverket är digitala och centralt rättade slutprov ett viktigt verktyg för att öka likvärdigheten. Samtidigt konstaterar myndigheten att ett storskaligt digitalt genomförande inte bedöms möjligt redan till 2029.

Förslaget är därför att införandet ska ske i tre etapper. De första slutproven planeras att genomföras i gymnasieskolan våren 2029, men inledningsvis huvudsakligen på papper, ungefär som dagens nationella prov. Därefter ska proven stegvis övergå till digitalt genomförande och central rättning, i takt med att teknik, organisation och arbetsformer är tillräckligt säkrade.

Skolverket föreslår också att central rättning ska införas gradvis. Under en övergångsperiod kan därför vissa slutprov behöva rättas lokalt på skolorna. Myndigheten beskriver det som en kompromiss, eftersom central rättning hade varit att föredra från start, men samtidigt kräver mer tid för att kunna införas på ett säkert sätt.

Arbetet med planen har skett i dialog med huvudmannaorganisationer, fackliga representanter och andra berörda aktörer. Skolverket säger att erfarenheterna från arbetet med digitala nationella prov har påverkat upplägget tydligt. Bland lärdomarna finns behov av bättre styrning, tydligare kommunikation, mer samverkan med externa aktörer och mer testning i verkliga skolmiljöer.

Myndigheten betonar också att skolor behöver få bättre möjligheter att förbereda sig och öva inför genomförandet. Enligt Skolverket blir samverkan mellan staten, huvudmännen och professionen avgörande för att det nya systemet ska fungera i praktiken.

Nu inväntar Skolverket regeringens fortsatta uppdrag om digitaliserade slutprov och central rättning. Därefter ska arbetet gå vidare med utveckling, testning och successivt införande i nära samarbete med skolväsendet.