Enligt skollagen har elever på gymnasiet rätt till ett visst antal undervisningstimmar. Den tiden är central både för elevernas lärande och för att utbildningen ska vara likvärdig. När undervisning uteblir finns en risk att elevernas kunskapsutveckling i större utsträckning blir beroende av eget arbete, något som särskilt kan slå mot elever som har svagare förutsättningar eller mindre stöd hemifrån.

Skolverkets kartläggning, som genomförts på uppdrag av regeringen, visar att många gymnasieskolor har ett genomtänkt arbete för att säkra undervisningstiden. Samtidigt finns det skolor där arbetssätten väcker frågor om eleverna verkligen får den undervisningstid de har rätt till i praktiken.

Ett av problemen som lyfts i rapporten är att undervisningstid ofta faller bort och att det kan vara svårt att kompensera eleverna i efterhand. På tre av tio skolor ledde lärarfrånvaro till inställda lektioner minst en gång i månaden under vårterminen 2025.

Skolverket pekar också på att många skolor inte följer upp i vilken omfattning den schemalagda undervisningen faktiskt genomförs. Därmed finns en risk att bortfallen undervisningstid blir större än de marginaler som eventuellt finns i planeringen.

Rapporten visar dessutom att gymnasieskolor gör olika bedömningar av vad som ska räknas som undervisningstid. Ett exempel gäller nationella prov. Vissa skolor räknar genomförandet av proven som undervisningstid, medan andra inte gör det. Skolverkets bedömning är att nationella prov inte ska ingå i elevernas garanterade undervisningstid, vilket innebär att skolor behöver planera för detta på annat sätt.

Flera rektorer uppger också att de efterfrågar tydligare stöd kring vad som faktiskt ska räknas som undervisningstid. Enligt rapporten bidrar otydlig reglering till att skolor gör olika tolkningar, vilket i sin tur riskerar att påverka likvärdigheten mellan olika gymnasieskolor.

Nästan tre av tio gymnasieskolor uppger samtidigt att det är en utmaning att säkerställa den garanterade undervisningstiden. Många rektorer beskriver att svårigheterna är större på yrkesprogram än på högskoleförberedande program.

Skolverket anser därför att både huvudmän och skolor behöver stärka sitt arbete med att planera, följa upp och säkra undervisningstiden. Myndigheten aviserar också att stödet till huvudmän och rektorer kommer att förstärkas för att fler gymnasieelever ska få den undervisningstid de har rätt till.

Läs hela rapporten här >>>