Skolverket har nu presenterat förslagen till nya läro- och kursplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förslagen innebär stora förändringar i både innehåll och struktur och skickas nu ut på remiss.

Mer fokus på grundläggande kunskaper, tydligare progression och nya undervisningsstrategier är några av de viktigaste förändringarna. Remissen är öppen till den 20 januari 2027 och alla som vill kan lämna synpunkter.

Tydligare vad eleverna ska lära sig – och när

En central förändring är att kursplanerna blir mer konkreta kring vad eleverna ska lära sig under olika årskurser och stadier.

Grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna får större utrymme. Kursplanerna blir samtidigt mer ämnesspecifika och innehållet har i vissa fall flyttats mellan stadier för att bättre anpassas till elevernas kognitiva utveckling och minska risken för stoffträngsel.

Maria Weståker, avdelningschef på Skolverket, lyfter fram ökad tydlighet för lärarna och större likvärdighet mellan skolor som viktiga mål med reformen.

Undervisningsstrategier blir en ny del av kursplanerna

En av de största nyheterna är att kursplanerna innehåller undervisningsstrategier.

Strategierna ska ge lärare stöd i hur undervisningen kan planeras och genomföras och bygger både på forskning och professionens samlade erfarenheter.

Det finns generella strategier som bygger på forskning om bland annat lärande, minne och kognition. Därutöver finns ämnesspecifika strategier med grund i ämnesdidaktisk forskning och lärares erfarenheter.

Strategierna kan också beskriva vilka lärmiljöer, resurser och andra förutsättningar som behöver finnas för att undervisningen ska kunna genomföras med hög kvalitet.

Mer fokus på undervisning – mindre på detaljerade betygskriterier

De nya styrdokumenten innebär också en förändrad syn på bedömning och betyg.

Dagens detaljerade och ämnesspecifika betygskriterier ska ersättas av kortare kriterier som beskriver olika kunskapsnivåer. Läraren ska göra en mer sammantagen bedömning utifrån kursplanens mål, innehåll och elevens kunskaper.

Samtidigt införs den nya tiogradiga betygsskalan med betygen 1–10. Ettan blir det lägsta betyget och 10 det högsta.

Alla steg i skalan ska uttrycka en kunskapsnivå, i stället för dagens uppdelning mellan godkända och underkända betyg.

Tydligare och mer aktiv lärarroll

Förslagen innebär även ett tydligare fokus på lärarens ansvar för undervisningen.

Läraren ska ha en mer aktiv roll och undervisningen ska vara strukturerad och kunskapsinriktad. En utgångspunkt är undervisning i grupp, vilket bland annat ska minska kraven på omfattande individualisering inom den ordinarie undervisningen.

Syftet är att läraren i högre grad ska kunna koncentrera sig på en välplanerad undervisning som når hela elevgruppen.

Över 500 lärare och 200 forskare har deltagit

Arbetet med de nya läro- och kursplanerna har genomförts tillsammans med både lärare och forskare.

Drygt 500 lärare har varit involverade i processen och bidragit med erfarenheter från undervisningen. Dessutom har över 200 forskare inom olika forskningsområden deltagit.

En expertgrupp med forskare, skolledare och lärare har också haft en central roll i arbetet.

Målet är att styrdokumenten ska bygga på bästa tillgängliga kunskap om undervisning, ämnesdidaktik, lärande och barns kognitiva utveckling.

Rektorer och huvudmän behöver förbereda sig inför 2028

För skolledare innebär reformen betydligt mer än nya dokument att dela ut till lärarna.

Nya kursplaner, undervisningsstrategier och ett nytt betygssystem kommer att påverka planering, kompetensutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och skolornas organisation inför höstterminen 2028.

Skolverket planerar att ta fram särskilt stöd för lärare, rektorer och huvudmän inför införandet. Implementeringen ska också samordnas med andra stora skolreformer, däribland det nya betygssystemet.

Remissperioden pågår till den 20 januari 2027. Därefter bearbetas förslagen innan Skolverket lämnar sin slutliga version till regeringen den 14 maj 2027.

Foto: Skolverket