Svenska 15-åringars resultat i Pisa fortsätter att försämras. I både läsförståelse och matematik ligger resultaten nu på de lägsta nivåer som Sverige har haft sedan mätningen startade.

Nedgången syns inte bara i Sverige. Även de övriga nordiska länderna redovisar historiskt låga resultat i läsförståelse och matematik, och utvecklingen går nedåt i en majoritet av OECD-länderna. I naturvetenskap ligger de svenska resultaten däremot kvar på ungefär samma nivå som i Pisa 2022.

Var tredje elev når inte grundläggande nivå

En av de tydligaste signalerna i Pisa 2025 är att andelen svenska elever som inte når grundläggande kunskapsnivåer har ökat.

I läsförståelse når 31 procent av eleverna inte upp till den nivå som OECD definierar som grundläggande. I matematik är motsvarande andel 34 procent. Vid förra mätningen, Pisa 2022, låg nivåerna på 24 procent i läsförståelse och 27 procent i matematik.

För skolledare innebär resultaten ännu en tydlig påminnelse om vikten av tidiga insatser, systematisk uppföljning och undervisning som stärker elevernas grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna.

Lägsta svenska resultaten i läsning och matematik

I läsförståelse får Sverige 466 poäng i Pisa 2025. Det är en nedgång med 21 poäng jämfört med 2022 och innebär det lägsta resultatet som uppmätts för Sverige i Pisa.

I matematik får Sverige 464 poäng, vilket är 18 poäng lägre än vid den förra mätningen. Även det är den lägsta svenska nivån hittills.

Sveriges resultat ligger på samma nivå som OECD-genomsnittet i både läsförståelse och matematik. Bland de nordiska länderna presterar Finland högre än Sverige i läsförståelse, Danmark på samma nivå, medan Norge och Island ligger lägre. I matematik ligger Danmark och Finland på samma nivå som Sverige, medan Norge och Island presterar lägre.

Likvärdigheten fortsatt en stor utmaning

Pisa 2025 visar också att skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund fortsatt är stora. Elever med mer gynnsamma socioekonomiska förutsättningar presterar fortfarande bättre än elever med mindre gynnsamma förutsättningar.

Bland elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund når 45 procent inte upp till grundläggande nivå i läsförståelse och 49 procent når inte upp till grundläggande nivå i matematik. I naturvetenskap är motsvarande andel 38 procent.

För elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund är andelarna betydligt lägre: 17 procent i läsförståelse, 19 procent i matematik och 13 procent i naturvetenskap.

Flickor bättre i läsning och naturvetenskap

I matematik presterar svenska flickor och pojkar på samma nivå. I läsförståelse och naturvetenskap presterar flickor däremot bättre än pojkar.

Skillnaden är störst i läsförståelse, där flickor ligger 41 poäng över pojkar. I naturvetenskap är skillnaden 12 poäng.

Utländsk bakgrund presterar sämre

Pisa visar också att elever med utländsk bakgrund, liksom i tidigare undersökningar, presterar på en lägre genomsnittlig nivå än elever med inhemsk bakgrund i samtliga tre ämnesområden. Skillnaderna minskar när man tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund, men de försvinner inte.

Flera reformer väntar svensk skola

Resultaten kommer i ett läge där svensk skola står inför flera större förändringar. Fokus ligger bland annat på grundläggande färdigheter, trygghet och studiero, nya läroplaner, nytt betygssystem och ett nytt stödsystem för elever som behöver hjälp tidigt.

För huvudmän och rektorer blir Pisa 2025 därför inte bara en internationell jämförelse, utan också ett viktigt underlag för fortsatt analys av undervisningens kvalitet, likvärdighet och förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling.