Betygen i svensk grundskola är inte fullt jämförbara mellan olika skolor och huvudmän. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet som har analyserat slutbetyg under perioden 1998–2022.

I studien har elever på vinstdrivande friskolor i genomsnitt högre meritvärden än vad som statistiskt kan förväntas utifrån bland annat elevernas bakgrund och lokala förhållanden. Forskaren bakom avhandlingen menar att resultaten väcker frågor om likvärdig betygssättning och konkurrensen om gymnasieplatser.

Betyg avgör konkurrensen om gymnasieplatser

Slutbetygen från grundskolan har stor betydelse eftersom elever konkurrerar om platser på gymnasieutbildningar med sina meritvärden.

För att systemet ska fungera likvärdigt behöver därför ett visst betyg i princip motsvara samma kunskapsnivå oavsett vilken skola eleven gått på.

Tommie Rappe Petersson, doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, har i avhandlingen Grades in the School Market undersökt hur betyg hänger samman med social bakgrund, skolhuvudman och den lokala skolmarknaden.

Högre betyg än statistiskt förväntat

I en fördjupad analys av perioden 2014–2022 jämförs kommunala skolor med olika typer av friskolor.

Analyserna tar hänsyn till bland annat elevernas kön, migrationsbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, familjeinkomst och lokala förhållanden.

Resultaten visar systematiska skillnader även efter dessa justeringar. Elever i vinstdrivande friskolor hade generellt högre meritvärden än de nivåer som modellerna förutsåg.

Det innebär inte i sig att studien kan fastställa varför skillnaderna uppstår. Tommie Rappe Petersson tolkar dock resultaten som att betygssättningen kan vara generösare i friskolor och menar att betygssättningen behöver följas upp hos samtliga huvudmän.

Eskilstuna sticker ut i undersökningen

Eskilstuna är ett av de tydligaste exemplen i avhandlingen.

Under perioden 2014–2022 gick nästan var tredje avgångselev där i en vinstdrivande friskola. Efter statistisk justering för skillnader i elevernas bakgrund hade dessa elever ett genomsnittligt betygsförsprång på omkring 25 meritpoäng jämfört med elever i kommunala skolor.

Det motsvarar exempelvis en höjning från C till A i fem ämnen.

I 71 av de 84 kommuner som undersöktes var motsvarande betygsgap mellan vinstdrivande friskolor och kommunala skolor positivt. Dessa kommuner omfattade omkring 91 procent av eleverna i materialet.

Social bakgrund får fortsatt stor betydelse

Avhandlingen visar också att sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas meritvärde har stärkts över tid.

Sambandet var genomgående starkast i kommuner där en större andel av eleverna gick i friskolor.

Forskarens analyser visar dessutom att kommuner med större betygsförsprång för elever i vinstdrivande friskolor också tenderade att ha större betygsfördelar för elever från hushåll med hög utbildningsnivå och höga inkomster.

Det väcker enligt forskaren frågor om skolans kompensatoriska uppdrag och om elever konkurrerar om gymnasieplatser på likvärdiga villkor.

Skillnader även i skolornas resurser

I avhandlingen jämförs också vissa organisatoriska förutsättningar.

Friskolor hade under de undersökta perioderna i genomsnitt bland annat lägre lärartäthet, lägre andel legitimerade lärare och mindre tillgång till studie- och yrkesvägledning och specialpedagogisk kompetens än kommunala skolor.

Forskarens slutsats är därför att högre betyg inte utan vidare kan tolkas som ett resultat av bättre undervisning.

Väcker frågor om likvärdig betygssättning

Avhandlingen ger inte ett enkelt svar på varför betygsskillnaderna uppstår, men visar att betygens nivå och jämförbarhet hänger samman med både elevernas sociala bakgrund och hur skolsystemet är organiserat.

För rektorer och huvudmän aktualiserar resultaten frågan om hur betygssättning kan följas upp och kalibreras så att skillnader mellan skolor inte påverkar elevers möjligheter att konkurrera om gymnasieplatser på lika villkor.

Tommie Rappe Petersson försvarar avhandlingen vid Uppsala universitet den 6 november.

Kontakt: 

Tommie Rappe Petersson, doktorand i utbildningssociologi och universitetsadjunkt i utbildningshistoria vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet.

Telefon: 073 403 88 55
E-post: tommie.rappe_petersson@edu.uu.se

Foto: Mikael Wallerstedt