Blivande lärare känner ett stort ansvar för att arbeta med barns och elevers hälsa, men många upplever att de saknar praktiska verktyg. Det visar en ny enkätstudie från Malmö universitet.

Forskarna har undersökt hur drygt 300 lärarstudenter för förskola, grundskola och gymnasium ser på sin beredskap att möta frågor om fysisk, psykisk och social hälsa i skolan.

Hälsa påverkar både lärande och skolnärvaro

Bakgrunden till studien är den växande uppmärksamheten kring barns och ungas hälsa. Skolan lyfts ofta fram som en viktig förebyggande arena, inte minst eftersom lärare möter elever i vardagen och tidigt kan upptäcka signaler på att något inte fungerar.

Lisa Hellström, docent vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap vid Malmö universitet, betonar att psykisk hälsa har stor betydelse för både lärande och skolnärvaro.

Studien undersöker därför hur väl lärarstudenter upplever att utbildningen förbereder dem för den delen av yrkesuppdraget.

Teori finns – men praktiska verktyg saknas

Resultaten visar att många lärarstudenter upplever att de fått viss teoretisk kunskap om hälsa under utbildningen. Samtidigt känner de sig inte tillräckligt rustade för att hantera konkreta situationer i förskola och skola.

Det handlar särskilt om osäkerhet kring hur man ska agera när ett barn eller en elev mår dåligt. Studenterna beskriver också behov av stöd i hur de kan prata med elever och vårdnadshavare om svåra frågor.

Lisa Hellström beskriver det som en möjlig “praxis-chock”, där studenterna möter ett ansvar i yrkesrollen som de inte känner sig fullt förberedda för.

Gymnasielärarstudenter känner sig minst förberedda

Studien visar även skillnader mellan olika lärarutbildningar. Blivande förskollärare upplever sig som mest förberedda på att möta barns och elevers hälsobehov.

Blivande gymnasielärare känner sig däremot minst förberedda. Det är bekymmersamt, enligt Lisa Hellström, eftersom behoven ofta kan vara stora bland äldre barn och ungdomar.

Lärare kan i många fall vara bland de första vuxna som märker förändringar i mående, beteende eller skolnärvaro.

Svåra samtal behöver tränas

Enkätstudien ingår i ett större forskningsprojekt om hälsa i skolan. Kommande studier ska bland annat fördjupa bilden av vad pedagogisk hälsa kan innebära i förskola och skola, samt vilken konkret hälsokunskap lärare själva efterfrågar.

Forskarna vill också lyfta fram det hälsofrämjande arbete som lärare redan gör i sin yrkesvardag.

Samtidigt pekar resultaten på att lärarutbildningen kan behöva utvecklas. Lisa Hellström menar att studenter behöver få fler konkreta verktyg, träna på svåra samtal och bli tryggare i hur de ska agera när de ser att en elev mår dåligt.