Bakgrunden är att skolan under de senaste tre åren haft återkommande problem med bland annat anlagda bränder, falska brandlarm, skadegörelse och ordningsstörningar. Enligt kommunen har händelserna både påverkat tryggheten för elever och personal och lett till betydande kostnader.

Skolan har redan genomfört flera åtgärder för att försöka förbättra situationen. Det handlar bland annat om ökad vuxennärvaro, värdegrundsarbete, tillfälliga väktarronderingar, tätare renhållning, dialog med elever samt samarbete med räddningstjänsten kring information till elever och vårdnadshavare. Vissa utrymmen har också tillfälligt stängts. Trots det har problemen inte kunnat lösas varaktigt.

Moa Brydsten (S), ordförande i nämnden, säger att kamerabevakningen ska fungera både som en trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärd. Syftet är också att minska skador på skolans egendom. Enligt kommunen har elever, personal, räddningstjänst och andra berörda aktörer varit delaktiga i utredningen och ställt sig positiva till åtgärden.

Inför beslutet har en intresseavvägning genomförts enligt dataskyddsförordningen, GDPR. Bedömningen är att kamerabevakningen är ett proportionerligt komplement till de insatser som redan gjorts. En riskanalys har också genomförts, där kommunen anser att riskerna för den personliga integriteten kan hanteras.

Kamerabevakningen ska inte ske i realtid och kommer enligt beslutet inte att användas för löpande övervakning eller direkta ingripanden. Däremot ska materialet kunna användas i efterhand för att utreda brott och allvarliga incidenter.

Nästa steg blir att för- och grundskoleförvaltningen får i uppdrag att upphandla själva kameraanläggningen. Effekten av kamerabevakningen ska sedan följas upp ett år efter att den införts.