För första gången är andelen pojkar som är behöriga till gymnasieskolans nationella program något högre än andelen flickor. Det visar ny statistik från Skolverket för elever som avslutade årskurs 9 våren 2026.

Totalt saknade ungefär var sjätte elev behörighet till gymnasieskolans nationella program. Andelen behöriga var 83,6 procent bland pojkar och 83,4 procent bland flickor.

Könsskillnaden är liten

Skolverket betonar att skillnaden mellan pojkar och flickor är liten och att det därför är för tidigt att dra långtgående slutsatser.

Anna Castberg, analyschef på Skolverket, lyfter fram att skillnaden i gymnasiebehörighet mellan könen har minskat under en längre tid. För att avgöra om utvecklingen håller i sig behöver resultaten följas över flera år.

Stora skillnader mellan elevgrupper

Bakgrund och socioekonomiska förutsättningar fortsätter att ha stor betydelse för elevernas resultat.

Bland elever med svensk bakgrund är pojkar för andra året i rad behöriga till gymnasiet i något högre utsträckning än flickor. Bland elever med utländsk bakgrund är förhållandet fortfarande det motsatta, där flickor oftare är behöriga än pojkar.

Föräldrarnas utbildningsnivå har också tydlig betydelse. Elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning är i större utsträckning behöriga än elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå.

16 procentenheters skillnad mellan skolor

Skolverkets statistik visar också tydliga skillnader mellan skolor beroende på områdets socioekonomiska förutsättningar.

På skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar är andelen behöriga 16 procentenheter lägre än på skolor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Det understryker de fortsatta utmaningarna kring likvärdighet och skolans kompensatoriska uppdrag.

Matematik sticker ut negativt

Andelen elever med godkända betyg ökade i 12 av 17 obligatoriska ämnen jämfört med föregående läsår.

Störst var ökningen i svenska som andraspråk, där andelen godkända ökade med 3,6 procentenheter.

I matematik gick utvecklingen åt motsatt håll. Där minskade andelen elever med godkänt betyg med 1,1 procentenheter, vilket var den största minskningen bland de obligatoriska ämnena.

Matematik är samtidigt ett av de ämnen där godkänt betyg krävs för behörighet till gymnasiet.

Meritvärdet ökar trots lägre behörighet

Det genomsnittliga meritvärdet, beräknat på 17 ämnen, ökade med 1,2 poäng till 230,9 av maximalt 340 poäng.

Att meritvärdet ökar samtidigt som gymnasiebehörigheten minskar beror på att måtten beskriver olika saker. Meritvärdet visar summan av elevernas betygspoäng, medan behörigheten avgörs av om eleven har godkända betyg i vissa obligatoriska ämnen.

Flickor har fortfarande högre genomsnittligt meritvärde än pojkar, men skillnaden mellan könen är den minsta som uppmätts sedan mätperioden började 1998.