Sad on Couch

Hur påverkar ohälsa ungas skolgång?

Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur

ohälsa påverkar ungas skolresultat.

I sin avhandling Att växa upp med ohälsa och klara skolan. Studier om ohälsa och ungas utbildningsprestationer har Cristian Bortes använt svenska registerdata som täcker hela befolkningen för att studera olika aspekter av ohälsa och utbildning. Till exempel har han undersökt sambandet mellan sex av de vanligaste psykiatriska diagnoserna bland barn och unga (depression, affektiva- eller ångeststörningar, tvångssyndrom, ätstörning och ADHD) och elevers skolresultat i slutet av grundskolan.

– Resultaten visade att elever som hade diagnosticerats med en psykiatrisk sjukdom presterade jämförelsevis sämre i skolan, detta var ett ganska väntat resultat. Studiens unika bidrag är att den visar att och hur den utbildningsmässiga nackdelen förknippad med specifika psykiska sjukdomar varierar. Därutöver kunde vi se tydliga könsskillnader mellan pojkar och flickor. Exempelvis var de negativa sambanden mellan ångestsyndrom, OCD och ADHD och skolbetyg starkare för flickor än för pojkar med samma diagnos, säger Cristian Bortes.

I sin avhandling Att växa upp med ohälsa och klara skolan. Studier om ohälsa och ungas utbildningsprestationer har Cristian Bortes använt svenska registerdata som täcker hela befolkningen för att studera olika aspekter av ohälsa och utbildning. Till exempel har han undersökt sambandet mellan sex av de vanligaste psykiatriska diagnoserna bland barn och unga (depression, affektiva- eller ångeststörningar, tvångssyndrom, ätstörning och ADHD) och elevers skolresultat i slutet av grundskolan.

– Resultaten visade att elever som hade diagnosticerats med en psykiatrisk sjukdom presterade jämförelsevis sämre i skolan, detta var ett ganska väntat resultat. Studiens unika bidrag är att den visar att och hur den utbildningsmässiga nackdelen förknippad med specifika psykiska sjukdomar varierar. Därutöver kunde vi se tydliga könsskillnader mellan pojkar och flickor. Exempelvis var de negativa sambanden mellan ångestsyndrom, OCD och ADHD och skolbetyg starkare för flickor än för pojkar med samma diagnos, säger Cristian Bortes.

Cristian Bortes

Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Bild: Mattias Pettersson.

Fördjupad förståelse för samband mellan psykisk hälsa och skolprestation
En vanlig uppfattning, både bland allmänheten och inom skolvärlden, är att förhållandet mellan psykisk hälsa och skolprestation är ömsesidigt. Det vill säga: mår man bra så presterar man bättre i skolan och presterar man bra i skolan så är det förknippat med bättre mående. Men Cristian Bortes berättar att tidigare forskning i väldigt begränsad omfattning har undersökt denna ömsesidighet. Detta gör att man inte riktigt vet hur psykisk hälsa och utbildningsprestation samspelar.

– För att förstå mer om samspelet mellan skolprestation och psykisk hälsa har vi undersökt ungdomar vid två tidpunkter i åldrarna 15-16 och 18-19 år. Studien fann inget empiriskt stöd för ett ömsesidigt förhållande mellan psykisk ohälsa och utbildningsprestationer. Däremot framkom ett enkelriktat samband: högre skolbetyg vid avslutad grundskola var förknippat med en lägre grad psykisk ohälsa i slutet av gymnasiet. Höga skolprestationer i slutet av grundskolan, och därmed skolkompetens, verkar alltså vara positivt förknippat med vissa aspekter av ungdomars psykiska hälsa senare i ungdomen. Detta understryker vikten av att främja barn och ungas skolkompetens.

 

Påverkas av hur närstående mår
– För att förstå betydelsen av ohälsa för barn och ungas utbildning behöver man också beakta att de växer upp i familjer. En central tanke i min avhandling är att ohälsa inte bara påverkar den drabbade individen utan också människor i deras närhet, speciellt de närmsta familjemedlemmarna. Avhandlingen undersöker på så vis det som kan kallas för ”ohälsans spridningseffekter”, säger Cristian Bortes. 

Avhandlingen visar att närvaron av en förälder som lidit av psykisk, men inte somatisk, ohälsa som krävt sjukhusinläggning är förknippat med en större sannolikhet att inte fullgöra sin gymnasieutbildning. Det framkom också ett negativt samband mellan att ha haft ett syskon med hälsoproblem som krävt återkommande sjukhusinläggningar under uppväxten och ens skolbetyg i slutet av grundskolan.

– När en elev hamnar efter i skolan behöver det inte nödvändigtvis handla om inlärningssvårigheter, utan kan bero på en mer komplex psykosocial situation som belastar. Detta understryker vikten av ett psykosocialt perspektiv när en ska identifiera elevers svårigheter i skolan – något som skolkuratorerna inom elevhälsoteamen har expertkompetens inom. Tyvärr så nedprioriteras elevhälsoarbetet av vissa huvudmän då de anser att det inte är skolans huvuduppdrag. Mina forskningsresultat pekar på att hälsofrågan, och därmed skolans elevhälsouppdrag, i hög grad är förknippad med kunskapsfrågan och relevant att prioritera för att också lyckas med kunskapsuppdraget, säger Cristian Bortes.