
Stora satsningar på fortbildningar i nyhetsvärdering, källkritik och källtillit.
Sedan pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har utbildningsinsatser i källkritik, källtillit, propaganda och sociala medier ökat markant på skolor och bibliotek, men vad behöver vi som arbetar inom utbildningsväsendet vara medvetna om?
Påverkanskampanjer ser olika ut i olika medier och det används olika strategier på olika plattformar. Därför är källtillit extra viktigt idag, berättar Johan Holmberg på Filmpedagogerna som har hållit den här typen av lärarfortbildningar i snart 30 år.
Vad ska man som pedagog eller skolbibliotekarie hålla extra koll på i dessa tider?
– Det finns många sajter som till exempel utger sig för att vara nyhetsmedier, men som kanske främst arbetar med påverkanskampanjer eller opinionsbildning i olika frågor. Då gäller det att ha koll på i vilket land sajten är registrerad, om de har en ansvarig utgivare, hur deras finansiering ser ut och urvalet av nyheter. Ett fåtal frågor får ofta väldigt stort utrymme i den typen av medier. Det går även att jämföra hur en intervju med till exempel en partiledare återges i olika medier för att få syn på urvalet av citat eller information. Det är bra att ha hela intervjun tillgänglig, då är det lättare att jämföra.
– På sociala medier kommer nyheterna till oss helt anpassat utifrån vad vi tidigare har visat intresse för. Därför kanske du bara får upp nyheter om vissa specifika ämnen eller händelser som skett på en viss plats. Av den anledningen är det bra att ha andra nyhetskällor också.
Hur kan man lyfta den här typen av frågor med unga för att engagera dem, utan att komma med för mycket varningar eller pekpinnar?
– Vi arbetar mycket med korta filmklipp för att belysa olika frågor och perspektiv, men också för att det aktiverar deltagarna. När vi projicerar en berättelse på en duk blir det inte personligt, utan vi kan prata om frågorna på ett allmänmänskligt plan och det blir en bra variation mellan föreläsare, filmklipp och samtal.
Vad behöver unga (och kanske alla användare) tänka på när de kommunicerar på sociala medier och i spel?
– Vi går ofta igenom lagar som berör yttrandefrihet, förtal, olaga integritetsintrång, nakenbilder och samtycke. Det är tyvärr många som inte känner till de lagarna, vilket kan få stora konsekvenser för minderåriga och deras vårdnadshavare men också vuxna personer såklart. Du kan få alltifrån en ”prick i registret” som hindrar dig från att söka vissa utbildningar och jobb till stora skadestånd, ungdomsvård eller – tjänst och i värsta fall fängelse. Vissa lagar omfattar även situationer som vi kan uppleva som privata, till exempel direktmeddelanden kompisar emellan.
Influencers reklam gentemot barn, är något som Konsumentverket nyligen har börjat granska. Vilka är de viktigaste punkterna att ha i åtanke när det gäller just marknadsföring och sociala medier idag?
– Influencers finns i de ungas flöden hela tiden, så många upplever dem som kompisar. Koppla på källkritiken om en influencer pratar positivt om en produkt eller tjänst, om en produkt är tydligt framträdande i bild, om det finns rabattkoder eller direktlänkar till andra sajter eller om inlägget är uppmärkt som reklam med texten ”sponsrat samarbete”. Häromåret gjorde vi två korta utbildningsfilmer om influencers och gaming med tillhörande handledningar som ligger öppet och är fria att använda direkt i klassrummet. De finns på vår hemsida och på vår Vimeo-kanal.
Vilka nyckelbegrepp är viktiga i era lärarfortbildningar på det här området framöver?
– Förutom källkritik, källtillit och nyhetsvärdering, skulle jag säga yttrandefrihet, pressetik, urval av information, botar, algoritmer, värdegrundsfrågor, medieägande, deepfakes och analysmetoder för rörlig bild eftersom film är det största mediet.
– I grund och botten handlar de här frågorna om mänskliga rättigheter och att värna demokratin, avslutar Johan.